RSS Nyheter JFB

Jägareförbundets organisation ska utvecklas

Thu, 09 Apr 2026 08:06:24 GMT

Nuvarande organisering med jaktvårdskretsar, länsjaktvårdsföreningar och en förbundsstyrelse har fungerat bra i flera decennier. Men i takt med förändringar av älgförvaltningen, viltförvaltningen i stort och samhället märks allt tydligare att organiseringen inte klarar av att lösa alla uppgifter som medlemmarna förväntar sig.
– Vi har en stor samsyn i förbundet kring att vi behöver modernisera och tydliggöra organisationen. I grunden handlar det om att vi ska bli ännu bättre på att locka medlemmar, stå upp för viltet, jakten och viltvården, säger Per Klingbjer.

Perspektiv 2030, förbundets strategiska inriktning, har pekat ut behovet av arbetet som nu förbundsstyrelsen håller på att genomföra. Man verkar under arbetsnamnet ”En modern organisation”.
– I en folkrörelse rusar man inte fram. Man jobbar tillsammans och tar steg för steg. Förankrar och diskuterar. Det handlar om ideellt arbete, traditioner och kultur. Förändrar man en folkrörelse måste det få ta tid.

Första steget i arbetet handlar om vad jaktvårdskretsen ska ha för roll och uppgifter. Detta har aktualiserats av att det bland annat blivit svårare att engagera förtroendevalda till olika styrelseuppdrag.
– Förbundsstyrelsen vill att länsföreningar och kretsar själva ska finna dessa former. Vi vill ha en tydlig organisationsstruktur som innehåller regional och lokal frihet, säger Per Klingbjer.

Han menar att kretsens roll kan se olika ut i landet. Och att detta ska avgöras av hur länen och kretsarna vill organisera sig. Exempelvis kan kretsen fortsätta att verka som idag, eller bli en arbetsgrupp under länsföreningen och slippa massa formalia, eller ett nätverk.
– En förening organiserar sig för att klara av sina uppdrag. Vad är den bästa organiseringen idag och för framtiden? Behoven varierar säkert i landet, och därför kan det också se olika ut. Förbundsstyrelsen tror därför att länsföreningarna och kretsarna är de som vet bäst hur man ska organisera sig.

Men innan man kommer till organiseringen behöver Svenska Jägareförbundet klargöra vad jaktvårdskretsen ska ha för roll och uppgifter i förbundet. När detta är klart går man vidare till länsföreningens roll och sist till förbundsstyrelsens roll.
– Man kan lite förenklat säga att vi börjar med att bestämma VAD respektive nivå ska göra och ansvara för. Sedan går vi vidare med HUR vi ska arbeta. Just nu går vi in i VAD-fasen för kretsarna, säger Per Klingbjer.

Därför genomförs dialogmöten med alla länsföreningar för att alla ska känna sig trygga över processen. Två pilotprojekt med intressebaserade nätverk planeras också att startas – ett i Skåne om fältvilt, ett i Gävleborg om älgförvaltning.
I slutänden kommer En modern organisation bland annat leda till att stadgarna behöver ändras.
– Det tål att upprepas varför vi måste se över organisationen. Vi vill bli ännu bättre och mer relevanta för medlemmar och samhället i övrigt. Då kan vi inte se ut och jobba på samma sätt som vi gjort i över 30 år.

En annan sak som Per Klingbjer lyfter är att förtroendemannaorganisationen fattar besluten och bestämmer i förbundet.
– När vi bestämt hur vi behöver jobba i framtiden för att skapa så mycket nytta för medlemmarna som möjligt är det tanken att medlems- och personalorganisationen på ett bättre sätt ska ses som en helhet – inte olika delar, säger Per Klingbjer.

Men hur påverkar En modern organisation den vanliga medlemmen?
– Vi vill alla att förbundet ska behålla och utveckla sin roll och betydelse för jakten och viltvården. För att lyckas med den uppgiften behöver vi arbeta tillsammans på ett effektivt sätt för att påverka politiken, hålla en hög jaktetik och öka förståelsen hos allmänheten för jakten. Allt vi gör säkerställer din och min jakt och mycket annat. Så hela detta arbete utförs för att medlemmarnas jakt och viltvård i framtiden ska ha en bättre position och möjligheter än idag, säger Per Klingbjer.

Hälgvandringen — orkar du gå som en älg?

Wed, 08 Apr 2026 13:00:09 GMT

Varje vår lämnar älgen sina vinterområden och vandrar mot sommarbetet. Under den perioden rör den sig i genomsnitt omkring 30 kilometer.

Det är också riktmärket för Hälgvandringen.

Under tre dagar, 8–10 maj kan du själv välja hur du vill ta dig an utmaningen. Till fots, i din egen takt och i din egen terräng.

Hälgvandringen är öppen för alla. Du kan:

ta en kortare promenad
dela upp sträckan över flera dagar
eller utmana dig själv att nå hela vägen

Det viktiga är inte hur långt du går utan att du faktiskt kommer ut.

Älgen är en självklar del av den svenska naturen men också en art som kräver kunskap och ansvar.

Genom viltvård, inventeringar och lokal förvaltning arbetar Svenska Jägareförbundet för att älgstammen ska vara livskraftig och i balans med sina livsmiljöer.

30 kilometer låter kanske inte så mycket. Men i skog och mark, över tid, i verkligheten är det en helt annan sak.
Så var med och kom lite närmare älgen.

Läs mer och registrera din vandring här >>

Glad Påsk önskar Svenska Jägareförbundet

Wed, 01 Apr 2026 21:34:11 GMT

Svenska Jägareförbundet arbetar året runt med hållbar viltförvaltning, viltövervakning, forskning och utbildning. Genom engagerade medlemmar, lokal viltvård och en stark jaktetik ser vi till att både viltstammar och naturens ekosystem kan fortsätta vara livskraftiga, idag och för framtida generationer.

I påskens tid, när många söker sig ut i naturen för att möta ljuset och årstidens första vårtecken, välkomnar vi fler att vara en del av vårt arbete. Som medlem i Svenska Jägareförbundet bidrar du direkt till viltets och naturens bästa samtidigt som du får kunskap, gemenskap och möjligheten att utveckla ditt intresse.

Vi önskar dig en trygg, ljus och naturnära påskhelg, fylld av fina upplevelser, kanske till och med i sällskap av en fälthare på grönt vårgräs.

Glad Påsk önskar Svenska Jägareförbundet!
Och tack för att du är med och värnar jakten, naturen, viltet och en ansvarsfull förvaltning!

Så vill medlemmarna att förbundet utvecklas

Thu, 12 Mar 2026 08:34:21 GMT

Medlems- och personalorganisation håller på att utvecklas i Svenska Jägareförbundet. Just därför kan det vara intressant att titta på hur medlemmarna vill att förbundet utvecklas.
I den senaste medlemsundersökningen gav medlemmarna ett högt betyg till det förbundet gör idag. De tycker också att förbundets ståndpunkter representerar deras åsikter på ett bra sätt – oavsett jaktlig fråga. De är också nöjda med informationen de får och hur organisationen arbetar.

Medlemmarna är med andra ord nöjda med hur det fungerar idag, men de vill trots detta se en utveckling av förbundet.
– Man kan se att majoriteten av dem inte vill ha en nära relation med förbundet utan de vill att förbundet ska vara en part som driver deras frågor och står upp för jakten och viltet.

Magnus Rydholm menar att hela Folkrörelsesverige utmanas av ett förändrat ideellt engagemang. Det blir allt svårare att få människor att ta på sig roller som kräver stora frivilliga insatser. Just därför behövs en översyn av organisationen.

– Det höga betyget för förbundets arbete ska alltså inte kopplas ihop med att man vill gå på möten eller vill vara delaktig i föreningsarbetet.

När frågorna i enkäten vässades framkom även att förbundet behöver utvecklas i takt med att samhället förändras. Medlemmarna anser att förbundet ska bli mer samhällsnyttigt och ännu tydligare driva medlemsperspektivet – det vill säga medlemmarnas syn och önskemål. För att lyckas med dessa uppgifter anser medlemmarna det viktigt att förbundet är stort och utvecklingsorienterat.

Medlemmarna vill också att förbundet ska kännas lite mer nyskapande och överraskande.

En annan sak som lyfts fram i medlemsenkäten är att allmänheten ska uppleva förbundet som seriöst, trovärdigt, faktabaserat, ansvarstagande och det ska vara en god förebild.

– Mellan raderna finns en önskan om att organisationen ska bevara och försvara jakten på ett sätt som gör medlemmarna stolta, ökar kunskaperna om jakt hos allmänheten och får respekt bland allmänheten. De tror inte att framgångsreceptet finns i att vara provocerande, populistiskt eller extremt.

Bland de saker medlemmarna uppskattar mest är tidningen Svensk Jakt, webben och arbetet för att påverka politik i Sverige och EU.

Man skulle kunna tro att de främst värnar förbundets regionala arbete, eftersom viltförvaltningen är lokal och regional. Men så är det inte. Medlemmarna pekar ut arbetet som sker på nationell nivå som viktigast för dem, därefter kommer det internationella, sedan kretsens och sist länsföreningarnas arbete men att alla nivåer är viktiga.

– De allra flesta medlemmar är inte delaktiga i den lokala viltförvaltningen. De är jägare och gillar att jaga. Men de är inte enbart jägare, utan aktiva människor med många intressen. De frågor som majoriteten av medlemmarna främst kommer i kontakt med hanteras nationellt.
Exempelvis Svensk Jakt, webb, information, jakttider, påverkansarbete sköts nationellt. Kunskapen och intresset för det lokala och regionala arbetet verkar vara mindre, säger Magnus Rydholm.

Enkäten ställde också frågor om vilka enskilda sakfrågor som prioriteras högst. I svaren återfinns jaktetik, viltvård, vapen, ammunition och minskad byråkrati. Jaktetiken lyfts som det viktigaste – och kanske det svåraste – arbetsområdet, eftersom det handlar om alla jägare samt hur varje enskild individ agerar.
Värt att nämna är att de flesta jaktfrågorna anses viktiga av medlemmarna.

– Medlemmarnas åsikter utgör basen i Svenska Jägareförbundets strategi mot framtiden. Så när förbundet nu håller på att förändras så är det faktiskt ganska häftigt att det är medlemmarna som pekat ut vägen, säger Magnus Rydholm.

Jägareförbundet växer — trenden har vänt

Mon, 09 Mar 2026 13:25:32 GMT

Vid förra medlemsårets slut, den 30 juni 2025, var antalet medlemmar i Svenska Jägareförbundet 142 293. Noteringen den 6 mars i år var 142 301 medlemmar.

– Det här är otroligt roligt!  Ett resultat som inte kommer av sig själv utan av att många i vår rikstäckande organisation arbetat väldigt målmedvetet åt samma håll. Vi är en organisation som vill leverera så mycket medlemsnytta som möjligt och när vi lyckas nå ut med vad vi arbetar med är det inte svårt att förstå varför man vill bli medlem hos oss, säger Linda Kroon, medlems- och marknadschef på Svenska Jägareförbundet.

Enligt Linda Kroon finns det flera anledningar till att förbundet ökar igen:
– Smart och målinriktat arbete både i sakfrågor och konkreta erbjudanden i form av medlemsnytta. Att vi arbetat aktivt med att bredda våra budskap om viltvård till fler samt att vi arbetat med att uppmuntra fler att ta jägarexamen. 

– Detta i kombination med att vi är lyhörda för vilka frågor våra medlemmar vill att vi ska driva, gör att de allra flesta av våra medlemmar är mycket nöjda med vårt arbete och finner oss relevanta. Det här är ett kvitto på det, säger Linda Kroon.

När man tittar på det relativa måttet hur stor andel av de som löser statligt jaktkort som är medlemmar i Jägareförbundet syns en tydlig ökning.
– Av alla svenska jaktkortslösare är närmare 60 procent medlemmar hos oss, vilket är en fin utveckling. Tidigare har den andelen legat runt cirka 57–58 procent. Tillsammans är vi otroligt starka och gör stor skillnad för viltet, jakten och naturen, säger Linda Kroon.