RSS Nyheter JFB

Därför kom valberedningens besked så sent

Tue, 19 May 2026 08:24:28 GMT

Under de senaste åren har det skett ganska omfattande samhällsförändringar. Bland annat har det ideella engagemanget förändrats, digitaliseringen har skenat och myndighetsarbetet går snabbare. Det har lett till att Svenska Jägareförbundet står inför ett stort förändringsarbete. Personalorganisationen genomgår just nu en omorganisation för att på ett bättre sätt möta framtidens utmaningar. Medlemsorganisationen håller på att se över roller och ansvar, från lägsta till högsta nivå. Samtidigt behöver ekonomin i förbundet stärkas.

– Med tanke på de utmaningar som Svenska Jägareförbundet står inför bestämde valberedningen sig tidigt i processen att det är helt avgörande att den nya ordföranden väljs med ett mycket starkt stöd av ombuden, säger Ola Karlsson. Kandidaten behöver också ha lett förändringsarbete.

Du menar att det inte räcker med att kandidaten får en majoritet?
– Precis. Ska den nya styrelsen och ordföranden kunna genomdriva de förändringar som behöver åstadkommas måste de känna ett starkt stöd från organisationen. Då räcker det inte att bli vald med en knapp majoritet. Personen ska bli vald med ett starkt stöd. Detta har varit en ledstjärna i vårt arbete.

Att hitta en kandidat med bra kvalifikationer har alltså inte varit tillräckligt?
– Nej, valberedningens mål har varit att den nye ordföranden också ska få ett mycket starkt stöd på årsstämman.

Är det svårt att hitta en person som kan axla ansvaret som förbundsordförande för Svenska Jägareförbundet?
– Både ja och nej. Valberedningen jobbar långsiktigt med att hitta intressanta personer. Intervjua tänkbara kandidater. Så vi har alltid namn att arbeta med. Men från att ha en lista med lämpliga personer till att hitta rätt namn kan vara knepigt. En del personer kanske vill, men är uppknutna med andra uppdrag. Därtill har organisationen önskemål om vissa egenskaper och erfarenheter beroende på den situation förbundet står inför. Där har erfarenhet av förändringsarbete vägt tungt.
– Eftersom valberedningen i år ansett att ett starkt stöd för den nya ordföranden är helt avgörande har det varit krångligt.

Hur menar du?
– Vi har haft ett antal bra kandidater. De har haft intressanta profiler. Tunga och värdefulla erfarenheter som hade varit värdefulla för förbundet. Men namnen har inte fått det starka stödet som vi anser att det behövs för att personen ska lyckas.
– Detta har bidragit till att processen har tagit lång tid och att vi blivit lite sena. Vi har behövt göra ett antal omtag.

I artiklar och forum har det lanserats ett antal namn. Hur många kandidater har det funnits?
– Jag nämner inga exakta tal, men vi har intervjuat en handfull personer. Därtill har det diskuterats betydligt fler namn. Det betyder inte per automatik att dessa finns med i valberedningens slutliga arbete eller att de är aktuella över huvud taget.

Hur tar ni hand om de kandidater som blir kända och inte väljs? Det måste kännas tufft att finnas med i processen men sedan inte bli vald?
– Vi har försökt ha dialog med våra kandidater och försöker ge en så bra förklaring som möjligt till hur organisationen och valberedningen diskuterar. Vi försöker agera så professionellt som möjligt. Man måste också förstå att alla kandidater är mycket kompetenta och duktiga. Får de inte tillräckligt stöd av organisationen beror det inte på att de saknar kompetens utan på andra faktorer. Då har valberedningen ansett att deras möjligheter att lyckas i rollen som osäker. Det är två helt skilda saker.

Valberedningen landade till slut i att Magnus Haglund är rätt person?
– Ja. Jag är stolt över att presentera honom som kandidat till ordförandeposten. Han är mycket kompetent. När vi har pratat med våra länsordföranden får han det starka stöd som vi vill att nästa ordförande ska ha. Jag är övertygad om att detta kommer bli mycket bra.

Är du nöjd med valberedningens arbete?
– Jag är nöjd med att vi fått fram bra förslag till ordförande och styrelse. Förutom Magnus Haglund, som föreslås som ordförande, sker det en förändring i styrelsen. Birgitta Isaksson kliver av sin post i förbundsstyrelsen, valberedningen föreslår att Daniel Widman, länsordförande i Norrbotten, ersätter henne.
– Jag är däremot inte nöjd med att processen tog så lång tid. Valberedningen hade velat gå ut med ett förslag mycket tidigare. Vi har haft flera dialoger med länsföreningarnas ordförande. Men det har varit knepigt att få ett starkt stöd för en kandidat med den profil som vi bedömer att förbundet behöver. Då har vi valt att fortsätta arbeta tills vi fick till detta även om det tog lång tid. Idag känns det som vi gjorde rätt.

Ser du några behov av förändringar av valberedningens arbete?
– Ja, det finns alltid utrymme för förbättringar. Vi kommer analysera årets process efter årsstämman och därefter ha en intern dialog om hur valberedningen kan förbättra sitt arbete, säger Ola Karlsson.

Fakta från Svenska Jägareförbundet stadgar
§11 Valberedning

Jägareförbundets årsstämma utser en valberedning för tiden till och med nästa ordinarie årsstämma. För varje och en av de tre valregioner som anges i § 12 mom 2 utses två ledamöter i valberedningen.

Utöver dessa sex ledamöter utser årsstämman dessutom en ordförande (oavsett geografisk tillhörighet) i valberedningen så att denna består av sju ledamöter totalt.
Valberedningens förslag skickas till årsstämmodeltagarna och länsjaktvårdsföreningarna senast två veckor före årsstämman.

Magnus Haglund föreslås som ny ordförande i Jägareförbundet

Wed, 13 May 2026 14:36:12 GMT

Enligt valberedningen står förbundet inför flera utmaningar, där ekonomi, organisation och ett ökat ifrågasättande av jakten kräver ett tydligt och samlande ledarskap. Magnus Haglund lyfts fram som en kandidat med bred erfarenhet av förändringsarbete och ledarskap, samt en stark förankring i jaktfrågor.

Haglund har en lång bakgrund inom offentlig sektor, bland annat som kommundirektör och i ledande roller inom statliga myndigheter, samt erfarenhet från Försvarsmakten. Han beskriver själv uppdraget som hedrande och betonar vikten av att stärka Jägareförbundets relevans, öka förståelsen för jaktens samhällsroll och skapa större inkludering inom organisationen.

Valberedningen uppger att förslaget har ett brett stöd, trots en sen nomineringsprocess där tidigare kandidater saknade tillräcklig förankring. Målet är att samla förbundet och stärka dess roll i en tid av förändring.

Jägareförbundets organisation ska utvecklas

Thu, 09 Apr 2026 08:06:24 GMT

Nuvarande organisering med jaktvårdskretsar, länsjaktvårdsföreningar och en förbundsstyrelse har fungerat bra i flera decennier. Men i takt med förändringar av älgförvaltningen, viltförvaltningen i stort och samhället märks allt tydligare att organiseringen inte klarar av att lösa alla uppgifter som medlemmarna förväntar sig.
– Vi har en stor samsyn i förbundet kring att vi behöver modernisera och tydliggöra organisationen. I grunden handlar det om att vi ska bli ännu bättre på att locka medlemmar, stå upp för viltet, jakten och viltvården, säger Per Klingbjer.

Perspektiv 2030, förbundets strategiska inriktning, har pekat ut behovet av arbetet som nu förbundsstyrelsen håller på att genomföra. Man verkar under arbetsnamnet ”En modern organisation”.
– I en folkrörelse rusar man inte fram. Man jobbar tillsammans och tar steg för steg. Förankrar och diskuterar. Det handlar om ideellt arbete, traditioner och kultur. Förändrar man en folkrörelse måste det få ta tid.

Första steget i arbetet handlar om vad jaktvårdskretsen ska ha för roll och uppgifter. Detta har aktualiserats av att det bland annat blivit svårare att engagera förtroendevalda till olika styrelseuppdrag.
– Förbundsstyrelsen vill att länsföreningar och kretsar själva ska finna dessa former. Vi vill ha en tydlig organisationsstruktur som innehåller regional och lokal frihet, säger Per Klingbjer.

Han menar att kretsens roll kan se olika ut i landet. Och att detta ska avgöras av hur länen och kretsarna vill organisera sig. Exempelvis kan kretsen fortsätta att verka som idag, eller bli en arbetsgrupp under länsföreningen och slippa massa formalia, eller ett nätverk.
– En förening organiserar sig för att klara av sina uppdrag. Vad är den bästa organiseringen idag och för framtiden? Behoven varierar säkert i landet, och därför kan det också se olika ut. Förbundsstyrelsen tror därför att länsföreningarna och kretsarna är de som vet bäst hur man ska organisera sig.

Men innan man kommer till organiseringen behöver Svenska Jägareförbundet klargöra vad jaktvårdskretsen ska ha för roll och uppgifter i förbundet. När detta är klart går man vidare till länsföreningens roll och sist till förbundsstyrelsens roll.
– Man kan lite förenklat säga att vi börjar med att bestämma VAD respektive nivå ska göra och ansvara för. Sedan går vi vidare med HUR vi ska arbeta. Just nu går vi in i VAD-fasen för kretsarna, säger Per Klingbjer.

Därför genomförs dialogmöten med alla länsföreningar för att alla ska känna sig trygga över processen. Två pilotprojekt med intressebaserade nätverk planeras också att startas – ett i Skåne om fältvilt, ett i Gävleborg om älgförvaltning.
I slutänden kommer En modern organisation bland annat leda till att stadgarna behöver ändras.
– Det tål att upprepas varför vi måste se över organisationen. Vi vill bli ännu bättre och mer relevanta för medlemmar och samhället i övrigt. Då kan vi inte se ut och jobba på samma sätt som vi gjort i över 30 år.

En annan sak som Per Klingbjer lyfter är att förtroendemannaorganisationen fattar besluten och bestämmer i förbundet.
– När vi bestämt hur vi behöver jobba i framtiden för att skapa så mycket nytta för medlemmarna som möjligt är det tanken att medlems- och personalorganisationen på ett bättre sätt ska ses som en helhet – inte olika delar, säger Per Klingbjer.

Men hur påverkar En modern organisation den vanliga medlemmen?
– Vi vill alla att förbundet ska behålla och utveckla sin roll och betydelse för jakten och viltvården. För att lyckas med den uppgiften behöver vi arbeta tillsammans på ett effektivt sätt för att påverka politiken, hålla en hög jaktetik och öka förståelsen hos allmänheten för jakten. Allt vi gör säkerställer din och min jakt och mycket annat. Så hela detta arbete utförs för att medlemmarnas jakt och viltvård i framtiden ska ha en bättre position och möjligheter än idag, säger Per Klingbjer.

Hälgvandringen — orkar du gå som en älg?

Wed, 08 Apr 2026 13:00:09 GMT

Varje vår lämnar älgen sina vinterområden och vandrar mot sommarbetet. Under den perioden rör den sig i genomsnitt omkring 30 kilometer.

Det är också riktmärket för Hälgvandringen.

Under tre dagar, 8–10 maj kan du själv välja hur du vill ta dig an utmaningen. Till fots, i din egen takt och i din egen terräng.

Hälgvandringen är öppen för alla. Du kan:

ta en kortare promenad
dela upp sträckan över flera dagar
eller utmana dig själv att nå hela vägen

Det viktiga är inte hur långt du går utan att du faktiskt kommer ut.

Älgen är en självklar del av den svenska naturen men också en art som kräver kunskap och ansvar.

Genom viltvård, inventeringar och lokal förvaltning arbetar Svenska Jägareförbundet för att älgstammen ska vara livskraftig och i balans med sina livsmiljöer.

30 kilometer låter kanske inte så mycket. Men i skog och mark, över tid, i verkligheten är det en helt annan sak.
Så var med och kom lite närmare älgen.

Läs mer och registrera din vandring här >>

Glad Påsk önskar Svenska Jägareförbundet

Wed, 01 Apr 2026 21:34:11 GMT

Svenska Jägareförbundet arbetar året runt med hållbar viltförvaltning, viltövervakning, forskning och utbildning. Genom engagerade medlemmar, lokal viltvård och en stark jaktetik ser vi till att både viltstammar och naturens ekosystem kan fortsätta vara livskraftiga, idag och för framtida generationer.

I påskens tid, när många söker sig ut i naturen för att möta ljuset och årstidens första vårtecken, välkomnar vi fler att vara en del av vårt arbete. Som medlem i Svenska Jägareförbundet bidrar du direkt till viltets och naturens bästa samtidigt som du får kunskap, gemenskap och möjligheten att utveckla ditt intresse.

Vi önskar dig en trygg, ljus och naturnära påskhelg, fylld av fina upplevelser, kanske till och med i sällskap av en fälthare på grönt vårgräs.

Glad Påsk önskar Svenska Jägareförbundet!
Och tack för att du är med och värnar jakten, naturen, viltet och en ansvarsfull förvaltning!