Lepus europaeus (lat)
European hare (eng)
Kännetecken
Fältharens päls är rödbrun året om, men låren får en mer gråaktig färg på vintern. Svansen har svart ovansida och är vit undertill. Ögats iris är ljust brungul. Fältharen är något större än skogsharen, vikten är normalt 4-6 kg. Korsningar mellan fälthare och skogshare förekommer.
Spårtecken och läten
Fältharen lämnar likt andra hardjur ett karaktäristiskt spår. Avtryck från alla fyra tassarna sitter i grupp, där de främre är avtryck från bakbenen. På vintern har fältharens tassar mindre päls än skogsharens. Därför blir spårstämplarna smalare.
Ett annat spårtecken är betade skott. De har en jämn fin snittyta från gnagarens skarpa tänder, jämfört med kvistbete av hjortdjur som ger en mer uppruggad yta.
Haren ger inte ifrån sig mycket läten. Hanarna ger dock ifrån sig ett diskret morrande-knorrande i samband med parningen då de uppvaktar honor. Dessutom utstöter haren ett hjärtskärande så kallat ångestskrik om den angrips eller hotas av en fiende.
Fältharen är nattaktiv.
Utbredning
Fältharen finns i slättbyggd upp till sydligaste Norrland.
Föda och fortplantning
Födan består av en mängd olika örter, gräs och odlade grödor. Även vintertid söker fältharen komma åt markens örter och gräs, men äter då också trädens knoppar och bark. Speciellt omtyckt är barken på unga fruktträd.
Första parningen på året sker normalt redan i februari och ungarna föds efter 45 dygns dräktighet. Med omparning direkt efter kullens födsel hinner harhonan i regel med att föda tre kullar per säsong. Upp till fem ungar i varje kull.
Arten och människan
Flest kontakter med fältharen har troligen människan genom bilstrålkastarens sken samt när haren besöker trädgårdar. I södra Sverige är den ett viktigt jaktbyte.
Lepus timidus (lat)
Mountain hare ((eng)
Kännetecken
Skogsharens päls är gråbrun under sommarhalvåret. När skogsharen på vintern bytt päls blir färgen någonstans mellan helt vit till blågrå. Året runt är dock skogsharens korta svans vit. Ögonfärgen hos skogsharen är mörkt rödbrun. Jämfört med fältharen är skogsharen i allmänhet mindre. Vikten är vanligen strax över 3 kg. Hybrider mellan skogs- och fälthare förekommer.
Spårtecken och läten
Skogsharens spår består av fyra tassavtryck i grupp. Detta uppkommer genom harens skuttande rörelsemönster. Först sätts frambenen i, vilket ger de två bakre spåren. Därefter sätts bakbenen i som ger de främre lite större spåren bredvid varandra. Framtassarna är cirka 5-7 cm långa och baktassarna upp till 10 cm. Spåret är ofta suddigt i konturerna eftersom haren har rikligt med päls under foten. I lös snö kan haren spreta ut tårna på bakfötterna vilket ger bärighet uppe på snön. Det är en egenskap som också gör att spåren från skogs- respektive fälthare kan skiljas åt. Harens förflyttningar ger ibland upphov till stigar i skogsmarken, så kallade harstigar
Spår från harens bete på skott av träd och buskar är enkla att urskilja. De har skarp, slät bettyta, genom harens skarpa framtänder.
Spillningen består av tillplattade små kulor på omkring 15 mm i diameter.
Skogsharen utstöter ett ångestladdat skrik vid angrepp av rovdjur. Det är hjärtskärande, som ett gällt barnskrik. Därtill kan haren skrika i samband med parningen. Haren har också ett mycket lågmält läte som kan frambringas när den blir störd. Det är ett smackande läte som liknar ekorrens.
Utbredning
Skogsharen förekommer i hela Sverige, främst i skogsmark. Stammarna av skogshare har de senaste decennierna minskat, åtminstone i södra Sverige. Det beror kanske mest på att rävstammarna återhämtat sig efter skabben, men kanske också på grund av konkurrens från den större fältharen. Senare års milda vintrar kan även ha gjort att antalet skogsharar minskat. Dels på grund av att sorkarna som är viktiga alternativa bytesdjur för rovdjuren - blivit färre, eftersom de får det svårt utan ett skyddande snötäcke på vintern. Dels för att snöfattiga vintrar gör vita harar särskilt exponerade för rovdjur.
Föda och fortplantning
Skogsharen äter skott eller bark från sälg, vide, asp, rönn, tall och björk. Dessutom äter den örter, bärris och ljung.
Skogshararna kan få cirka två-tre kullar varje år. Första parningstiden för året sker omkring mars månad. Hanarna uppvaktar brunstiga honor. Rivaliserande hanar gör upp genom att stå på bakbenen och boxas med framtassarna. Honan är sedan dräktig i cirka 50 dygn. Kullen består vanligen av cirka 2-5 ungar.
Arten och människan
Skogsharen lever ett anonymt liv för den stora allmänheten. Landets jägare värdesätter dock skogsharen högt.