Älgtjur i hägn. Foto: Johanna Thörnqvist.
Älgförvaltningen är på väg åt rätt håll, men kostnaderna för jägarna, via statliga fällavgifter, är alldeles för höga på sina håll. Det är viktigt att kostnaderna minskas. Det är en av många synpunkter som Jägareförbundet för fram i sitt remissvar om Naturvårdsverkets utvärdering av älgförvaltningen.
2015-09-16
Det är Näringsdepartementet som efterfrågat synpunkter på den utvärdering av älgförvaltningen som Naturvårdsverket genomförde under 2014. Jägareförbundets svar bygger på de synpunkter som länsföreningarna har lämnat. Utredningen konstaterar att älgförvaltningen inte blivit kostnadseffektiv, en åsikt som förbundet delar. Framför allt är det länsstyrelsernas kostnader för administration av älgjakten som ökat och Jägareförbundet anser att de måste minskas. Som ett sätt att minska länsstyrelsernas arbetsbörda föreslår förbundet att fler uppgifter i älgförvaltningen istället hanteras av länens viltförvaltningsdelegationer. I utvärderingen föreslås att frågan om ett samlat IT-stöd ska utredas ytterligare. Jägareförbundet motsätter sig det och vill istället att IT-stödet ska organiseras i enlighet med den förstudie som genomfördes av Naturvårdsverket 2011. Jägareförbundet bygger nu nästa version av viltdata med sikte på att bättre än idag kunna hantera flera arter samtidigt. Sådan samförvaltning kommer att bli allt viktigare framöver. Förbundet föreslår därför också att dagens älgförvaltningsområden ska byta namn till viltförvaltningsområden.Samrådsprocessen är central i älgförvaltningen men parterna är ibland ojämlika och markägarens utslagsröst kan vara hämmande för samverkan säger utredningen. Förbundet delar den synen och föreslår att markägarens utslagsröst i älgförvaltningsgrupperna tas bort. Förutom dessa större frågor lämnar förbundet synpunkter rörande utbildning, arbetet med älgstammens kvalitet och samregistrering av geografiskt åtskilda fastigheter för att nämna några exempel.Hela remissvaret kan läsas här.