Svenska Jägareförbundet

Meny

Förbundsnyhet

Korthårig vorsteh under fjälljakt.

Regeringen vill att människor som bor eller arbetar i Sverige ska ha förtur till småviltjakten. Då behövs tydliga regler. Foto: Magnus Hansson

Enkla regler kan lösa fjälljaktsfrågan

Regeringen vill att människor som bor eller arbetar i Sverige ska ha förtur till småviltjakten på statens marker ovan odlingsgränsen. – För att komma dit behövs tydliga och enkla regler, säger Anders Iacobaeus, förbundsstyrelseledamot i Svenska Jägareförbundet.

2016-10-21

Svenska Jägareförbundet har under många år försökt att få till bra regler för fjälljakten. Men arbetet har komplicerats av hur olika jurister tolkat EU-rätten. När regeringen nyligen ändrade reglerna så var intentionerna glasklara – svenskarna ska ha förtur. Och det är just detta som varit kärnan i vad förbundet har velat åstadkomma.
– Tyvärr fanns det också med en skrivning i regeringsbeslutet om att jakträtten även får upplåtas till andra. Regeringen var tydlig med att påpeka att denna möjlighet inte ska få inskränka förturen för svenskarna, utan detta ska kunna ske när det finns utrymme, förklarar Hans Geibrink, ansvarig för fjälljaktfrågor på Svenska Jägareförbundet.

Svenska Jägareförbundet anser att det viktigaste för myndigheterna nu är att hitta enkla regler som faktiskt tar avstamp i de intentioner regeringen har – att de som bor och verkar i Sverige får förtur till jakten.
För att få ett system som utgår från regeringens intentioner och gör det lätt att administrera måste Jordbruksverket (som ska skriva föreskrifter) ge förtur för dem som bor och arbetar i Sverige, göra systemet enkelt för länsstyrelserna och tydligt för jägarna och samtidigt ta hänsyn till andra intressen som renskötsel och älgjakt.
– Som alla förstår innebär detta svåra avvägningar. Men förbundet arbetar på ett förslag som tar hänsyn till dessa önskemål, säger Hans Geibrink.

Svenska Jägareförbundet vill att jakten under i vart fall en rejält tilltagen första period ska vara reserverad för dem som bor och arbetar i Sverige. Därefter är jakttrycket normalt mindre och älgjakten i huvudsak avklarad. Då kan det finnas utrymme för länsstyrelserna att upplåta jakt även till utländska jägare under förutsättning att viltstammarna tål detta och att en ökad jakt under denna senare period är acceptabel med hänsyn till rennäringen och andra intressen.
– Föreskrifter som går i denna riktning och kanske även anger brytdatum skulle göra det enklare för länsstyrelserna att administrera fjälljakten. Myndigheterna behöver inte i realtid veta hur jakttrycket ser ut i olika områden och göra bedömningar om förtur för svenskar och ifall det finns utrymme för utländska jägare. Istället kan de efter den inledande perioden öppna jakten och använda befintligt system för att avgöra var jakttrycket varit lägre, säger Hans Geibrink.
Hans Geibrink är noga med att påtala att förbundet försöker bidra till en så tydlig och bra lösning som möjligt.

– Vi har lyckats med att få en förändring av fjälljakten. Men det behövs ett tydligt regelverk för att det ska bli bra i praktiken. Såväl förbundsstyrelsen som delar av tjänstemannaorganisationen arbetar aktivt vidare med frågan på många olika sätt. Vi hoppas nu att myndigheterna är öppna och tar till sig förbundets synpunkter, säger Anders Iacobaeus.

Hans Geibrink. Foto: Madeleine Lewander

Anders Iacobeus. Foto: Lars-Henrik Andersson

Tillbaka till överblick