Svenska Jägareförbundet

Meny

Förbundsnyhet

Skyddsjakt på eget initiativ är ett viktigt instrument för att minska skador från vilt. Foto grågäss: Niklas Liljebäck

Skyddsjakten ska också ses över

När jakttiderna ses över kommer också skyddsjakt på eget initiativ att granskas under lupp. – Det är naturligt att även skyddsjakten ses över. Eftersom viltstammarna förändras kan det behövas tillägg. Samtidigt är det troligt att skyddsjakt på några arter också kommer att ifrågasättas, säger förbundsjuristen Ola Wälimaa.

2018-10-25

En jakträttshavare får enligt 26 § jaktförordningen bedriva jakt för att förebygga skador av vilt under de tider och i enlighet med de villkor som framgår av bilaga 4 i jaktförordningen. Skyddsjakt är jakt, vilket innebär att övriga bestämmelser om jakt gäller.

– Därför är det naturligt att skyddsjakten granskas och uppdateras. För Svenska Jägareförbundets del krävs det att vi förbereder oss med bra underlag och fakta. Skyddsjakt på eget initiativ är ett viktigt instrument för att minska skador från vilt. Så denna fråga är viktig, säger Ola Wälimaa.

I vissa fall kan även den som inte har jakträtt bedriva skyddsjakt. Enligt 23 § jaktlagen kan den som bor på en gård eller har en trädgård men saknar jakträtt ändå bedriva jakt efter vissa i paragrafen uppräknade viltarter, till exempel grävling, räv och kråka.

I bilaga 4 jaktförordningen framgår under vilka omständigheter och tider viltet får skyddsjagas. Vissa arter får jagas endast när de orsakar skada vilket innebär att de ej kan jagas i förebyggande syfte. Andra arter kan däremot jagas just i ett förebyggande syfte. Som jägare är det därför viktigt att veta när och i vilken situation viltet får skyddsjagas på enskilds initiativ. Något särskilt tillstånd från en myndighet behövs inte utan jakten får ske på initiativ av den enskilde. Det är därför upp till den enskilda jägaren att bedöma om skyddsjakten är motiverad utifrån lagstiftningen. Är inte omständigheterna för skyddsjakten uppfyllda och gör jägaren en felbedömning kan denne fällas till ansvar för det, normalt jaktbrott.

Som exempel föreskriver punkt 20 i bilaga 4 jaktförordningen att ”Ringduva som uppträder i flock och som orsakar skada i yrkesmässiga odlingar får jagas…”. Enligt punkt 20 kan en ringduva i detta fall endast skyddsjagas om den uppträder i flock och orsakar skada – alltså ej i förebyggande syfte.

Vidare kan exempelvis räv jagas enligt punkt 2 i bilaga 4 jaktförordningen om den ”… kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet…” I detta fall krävs det alltså inte att räven orsakar skada när den skyddsjagas, utan att risken finns för att den kommer att orsaka skada.

– Skyddsjakten enligt bilaga 4 är bred och omfattar många olika aspekter. Detta gör översynen av jakttiderna väldigt omfattande. Men frågan är viktig för medlemmarna därför prioriteras den av förbundet, säger Ola Wälimaa

Svenska Jägareförbundet är den enda organisationen som arbetar för att du ska få bra jakttider. Bli medlem och stöd oss i arbetet.

 

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick