Svenska Jägareförbundet

Meny

Förbundsnyhet

Förbundet vill inte se en detaljstyrning av älgjakten. Foto Hanna Oscarsson

Centralstyr inte i den lokala älgförvaltningen

Naturvårdsverket har återredovisat regeringsuppdraget om hur målen nås i älgförvaltningen. Deras slutsats är att fler av målsättningarna inte uppnåtts. Verket pekar speciellt på att avskjutningsmålen inte nås som en viktig orsak.

Magnus Rydholm

2018-11-27

Svenska Jägareförbundet ser direkt några saker som är helt avgörande för att man ska lyckas utveckla älgförvaltningen.
– Tyvärr fortsätter myndigheterna att låsa fast sig vid älgstammens storlek som det största problemet. Älgstammen har minskat med cirka nio procent sedan 2012 när det nya älgförvaltningssystemet infördes. Samtidigt har betesskadorna ökat, säger kommunikationschefen Magnus Rydholm.
Storleken på stammen är med andra ord långt ifrån den enda avgörande faktorn för betesskadorna.
Rydholm understryker att forskningen varit tydlig med att ökad tillgång på foder är en mer effektiv metod för att minska skadorna – än ett ökat jakttryck.
– Därför har vi varit envisa med att påtala att man måste både öka tillgången på foder och jakten. Inte bara använda det ena verktyget. Men det ska vi göra lokalt, säger han.


Förbundet oroas också över att Naturvårdsverket vill införa en nationell styrning av älgjakten, även om det utrycks i luddiga formuleringar.
– Att viltförvaltningen är lokal och innehåller utrymme för jägare och markägare att bestämma över jakten skapar incitament och delaktighet. Nationell detaljstyrning på lokal nivå kan äventyra alla ideella initiativ och engagemang som viltförvaltningen vilat på i decennier. Vem vill exempelvis inventera och bedriva viltvård om man inte får vara med att påverka? undrar Magnus Rydholm.
Därför vill Svenska Jägareförbundet inte att myndigheterna ska in och styra i den lokala förvaltningen. Effekterna kan bli de rakt motsatta än vad verket har tänkt sig.
– Naturvårdsverket lägger också en hel del fokus på hur väl älgjaktlagen uppfyller tilldelningen eller målen för älgjakten. Vi saknar en tydligare analys kring varför det finns en skillnad mellan mål och den faktiska avskjutningen. Är avskjutningsmålen orimliga, eller finns det andra orsaker?
Förbundet konstaterar att verket också lägger en hel del energi på att förklara behovet av att skogsbruket återbeskogar med rätt trädslag.
– Här skulle man kunna tänka sig samma nationella detaljstyrning av den lokala skogsskötseln, men vi tror även här att det är fel väg att gå. Arbeta istället med att stimulera både avskjutningsmål och återbeskogning med rätt träslag lokalt och regionalt.
Svenska Jägareförbundet är en jägarorganisation som tror på samverkan, såväl mellan lokala aktörer som på nationell nivå. Förbundet samarbetar aktivt med skogsbruket och många andra organisationer. Samtidigt som det alltid står på medlemmarnas och jaktens sida.  
Förbundet kommer nu läsa och analysera rapporten och bland annat diskutera innehållet med skogsbruket.
– Viltförvaltning kräver ett stort lokalt engagemang, kunskap om de lokala förutsättningarna och samverkan mellan parterna. Annars kommer vi inte framåt, säger Magnus Rydholm.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick