Vargförvaltningen har havererat - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Förbundsnyhet

Det går inte beskriva situationen på annat sätt än ett haveri. Nu måste politiken kliva in och se till att vargförvaltningen får en nystart, säger Torbjörn Larsson. Foto: Mostphotos

Vargförvaltningen har havererat

– Riksdagsbeslutet om vargförvaltningen följs inte. Skyddsjakter får avslag trots att behoven är stora och licensjakterna ställs in, därför har vargförvaltningen havererat, menar förbundsordförande Torbjörn Larsson.

2020-02-19

Förvaltning av varg har alltför länge tillåtits bli en fråga om enbart naturvetenskap. År av forskning har ägnats åt vargens biologi, inavelsgrader och förlust av genetisk variation mätt i tusendelar på 100 år. Det är dags att också ta hänsyn till de människor och näringar som drabbas.

– Det är inte enkel fråga, det är en komplex samhällsfråga och måste hanteras som en sådan – politiskt.

I Sverige finns ett riksdagsbeslut från 2013 (se faktaruta nedan) som tydligt pekar ut hur vargen ska förvaltas. Problemet är att intentionerna i beslutet och verkligheten ser helt olika ut.

– Politikerna har det yttersta ansvaret. De har fattat ett någorlunda bra beslut, som sedan inte fullföljs av myndigheterna. Detta är frustrerande, säger Torbjörn Larsson.

Den oro som vargarna skapar påverkar i sin tur näringar, jakten och människors välbefinnande. Detta skapar starka känslor och motreaktioner som staten måste beakta och hantera. Numera påstår till exempel Naturvårdsverket att vargstammens utveckling styrs av illegalt dödande. Det om något borde väcka till eftertanke.

Larsson menar att följande delar i riksdagsbeslutet inte fungerar:

  • Skyddsjakt: Det är alldeles för svårt att få skyddsjakt, trots att de dödar tamdjur och hundar, är oskygga och rör sig för nära människor. Myndigheterna tillämpar urgamla rekommendationer som saknar verklighetsförankring och som tillkommit i en tid då vi hade långt mycket färre vargar.
  • Koncentrationerna. Riksdagen har beslutat att koncentration av varg ska minskas där den är som tätast. I flera län har utvecklingen tillåtits gå i rakt motsatt riktning.
  • Antalet vargar. Riksdagsbeslutet sa att gynnsam bevarande status skulle ligga mellan 170–270 djur. Naturvårdsverket har i strid mot riksdagens vilja tillåtits höja nivån till 300.
  • Licensjakt: Under de senaste två åren har det inte tillåtits någon vargjakt. En årlig populationsreglerande jakt är helt nödvändig för att förvaltningen ska återvinna förtroende.
  • Medbestämmande: Övergripande beslut om vargförvaltningen ska enligt riksdagen fattas lokalt, i Viltförvaltningsdelegationerna. Idag menar en majoritet av ledamöterna i delegationerna att de i praktiken inte har något att säga till om, tjänstemännen styr förvaltningen.

– Det går inte beskriva situationen på annat sätt än ett haveri. Nu måste politiken kliva in och se till att vargförvaltningen får en nystart. Jag menar att den första åtgärden måste bli att få ordning på skyddsjakten med ett enhetligt och uppdaterat regelverk och halvera vargstammen från dagens cirka 350 vargar. Det skulle ge en tydlig signal att man faktiskt lyssnar på de människor som drabbas – att man förstår att många människors livskvalitet är hotad, säger Torbjörn Larsson.

Förbundet anser vidare att vargstammen ska bestå av så få vargar som möjligt – maximalt 150 individer.

Fakta om riksdagsbeslutet.

Regeringens förslag: Målen för vargstammen i Sverige är:

att vargens referensvärde för gynnsam bevarandestatus när det gäller populationen i Sverige, med utgångspunkt i Skandulvs redovisning av minsta livskraftiga population om 100 individer, ska vara 170-270 individer,

att vargens referensvärde för gynnsam bevarandestatus när det gäl­ler utbredningsområdet i Sverige ska vara hela Sverige förutom den alpina regionen och Gotlands län, att vargstammens koncentration minskas där den är som tätast,
att vargens förekomst i renskötselområdet i huvudsak ska begränsas till de områden där den gör minst skada, och

att vargens förekomst i län med fäbodbruk, intensiv fårskötsel eller skärgårdar i huvudsak ska begränsas till de områden där den gör minst skada.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick