I höstas riktade Svenska Jägareförbundet skarp kritik mot ett förslag från EU-kommissionen att jakt och fiske inte ska få förekomma i strikt skyddade områden som ska omfatta minst 10 procent av all mark och allt vatten inom EU. I förslaget likställer kommissionen jakt och fiske – som är hållbart brukande – med gruvdrift. Även skogsbruk och annat nyttjande föreslås förbjudas.

Förbundet var bland de första att reagera mot förslaget och har sedan via den Europeiska jägarfederationen FACE aktivt verkat för att uppmärksamma regeringar och brukarorganisationer i EU:s medlemsstater om vikten att agera skyndsamt i frågan.
– Förbundet välkomnar att kritiken mot kommissionens förslag nu växer från både medlemsstater och brukare runt om i Europa. Vi ser särskilt positivt på att den svenska regeringen har skickat en tydlig skrivelse till Bryssel där de motsätter sig att jakt, fiske och friluftsliv förbjuds på 10 procent av landets yta. Vi tvingas däremot med bedrövelse konstatera att kommissionen tondövt håller fast vid sitt förslag och fortsätter att driva frågan som därmed är långt ifrån avgjord, konstaterar Bo Sköld.

EU har sedan en tid arbetat på en strategi till 2030 för att få den biologiska mångfalden att återhämta sig. I strategin föreslås att minst 30 procent av all landyta och minst 30 procent av alla hav inom EU ska vara skyddade områden. En tredjedel av dessa skyddade områden (10 procent av all yta) ska då omfattas av ett strikt skydd.
– Grundtanken i strategidokumentet att stärka den biologiska mångfalden är i sig positiv.  Men det är djupt olyckligt att ett fåtal tjänstemän utan någon egentlig konsekvensanalys lagt fram ett förslag till tolkningsdokument vid sidan av den politiska processen, som radikalt omtolkar den rådande synen på vad skyddade områden innebär.
Tolkningsförslaget som exempelvis likställer jakt med gruvdrift uppvisar en total brist på förståelse för vad jakt, naturvård och hållbart brukande är.
– Oroväckande är även att man vill att länder som har bättre biologisk mångfald och därmed mer skyddsvärda områden får ta ett större ansvar. Detta skulle kunna innebära att länder som Sverige med mycket skog får avsätta mark för att kompensera för de EU-länder som inte har det, förklarar Bo Sköld.

Den 18 februari ska EU:s expertgrupp för fågel- och habitatdirektiven (NADEG) ha ett möte för att diskutera förslaget. NADEG leds av kommissionen och består av tjänstemän från medlemsstaterna, däribland Naturvårdsverket.
– Miljödepartementet har i sitt tidigare svar på ett bra sätt stått upp för den svenska modellen. Eftersom NADEG består av tjänstemän är det viktigt att regeringen är tydlig med att myndigheterna med kraft ska hålla och driva den linje som Sverige har valt – det vill säga den skrivelse som skickades till kommissionen och de andra medlemsstaterna, understryker Bo Sköld.
Han menar att frågan är extremt viktig. Både i form av att den biologiska mångfalden stärks, men att vägen dit inte ska omöjliggöra mänskliga aktiviteter på 10 procent av landets yta.
– Det är flera länder som uppmärksammat frågan och vilka konsekvenser detta kan leda till. Tyvärr saknas en fullständig konsekvensutredning och rimlighet i förslaget, vilket naturligtvis borde finnas innan man arbetar vidare med frågan, säger Bo Sköld.