Förbundsnyhet

På torsdagen beslutade regeringen om nya jakttider. Men när man får jaga de olika arterna blir inte offentligt förrän förordningen är tryckt. Foto: Christer Wångenberg/Mostphotos

Regeringen beslutade om nya jakttider

På torsdagen beslutade regeringen om nya jakttider. Tanken är att dessa ska ligga fast i sex år. Men när man får jaga de olika arterna blir inte offentligt förrän förordningen är tryckt, vilket kommer ske i närtid.
– Vi utgår ifrån att regeringen tagit stor hänsyn till fakta och våra synpunkter. Det är ju vi jägare som ska leva efter jakttiderna, säger riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné.

2021-05-06

Från och med den 1 juli i år blir det nya jakttider, förändringar av reglerna runt skyddsjakten och för hundanvändning. Tanken är att dessa ska gälla de kommande sex åren till nästa översyn.

Underlaget till beslutet tog Naturvårdsverket fram i en tre år lång process. Regeringen skickade sedan förslaget på remiss.
– Vi förutsätter att regeringen även mellan översynerna kommer att göra justeringar om det finns behov och det framkommer nya fakta. Man kan inte låsa fast ett felaktigt beslut i sex år av principiella skäl. Det måste alltid finnas ett fönster för att justera jakttider, säger Daniel Ligné.
– Eftersom vi inte vet mer än vad som regeringen meddelat i sitt pressmeddelande vågar vi oss inte på några spekulationer kring vilka jakttider det blir för de enskilda arterna.
– Svenska Jägareförbundet har planerat en informationsinsats för att sprida kunskap om de nya jakttiderna – och hur dessa ska tolkas. Denna kommer påbörjas så snart vi har fått de nya förordningarna. Ni kan alltid följa Svenska Jägareförbundets webb där alla förändringar samlas.
– Det är ont om tid tills de nya jakttiderna börjar gälla. Vi hoppas därför att alla jägare hjälps åt att sprida informationen, så att ingen av misstag bryter mot reglerna, säger Daniel Ligné.

Uppdrag att samverka
Regeringen vill att Jägareförbundet tillsammans med skogsföreträdare tar fram ett gemensamt förhållningssätt för kronviltsförvaltningen. Landsbygdsministern understryker också i pressmeddelandet en önskan om ett omtag av det handslag som funnits mellan skogsbruket och Svenska Jägareförbundet kring samförvaltningen av klövviltet.
– Det är bra att ministern betonar vikten av samverkan där vi som parter måste ta ett ökat ansvar för att samförvalta skog och klövvilt. Förbundet kommer ta sitt ansvar i detta arbete för att hitta långsiktiga och faktabaserade lösningar, säger förbundsordförande Torbjörn Larsson.

Faktaruta

Sammanfattning av Svenska Jägareförbundets remissvar

Naturvårdsverket föreslår att Naturvårdsverket i framtiden ska ha rätt att besluta om jakttider, med möjlighet att delegera beslut till länsstyrelserna. Förbundet delar inte den uppfattningen. Att slå fast jakttider är en avvägning mellan etiska hänsynstaganden och samhällsintressen, således en fråga som ytterst bör hanteras av regeringen.
Naturvårdsverket föreslår allmän jakt på kronhind. Detta är i förbundets ögon oacceptabelt. Incitamenten för frivillig samverkan inom Kronhjortsskötselområden (KSO) tas då i princip helt bort vilket är samma analys som landets samtliga Länsstyrelser såväl som expertisen framfört. Därigenom försvinner såväl kunskapen om populationens storlek, sammansättning samt utveckling som möjligheterna att kontrollerat styra utvecklingen åt för majoriteten önskvärt håll.
Det är av yttersta vikt att jakt efter älg inte bedrivs under högbrunst. Detta ska inte kopplas till en eventuell betesskadeproblematik, det är en rent etisk princip i jakten baserat på biologi. Vidare bör jakttiderna i norr anpassas efter klimatet, idag anpassar man det med en tidigare jaktstart i "septemberlänen" men ingen anpassning sker vad gäller jaktens slut. Förbundet ser det som självklart i en lokal/regional förvaltningsmodell att beslut om brunstuppehåll samt jakttidens längd vid hårda vinterförhållande tas av den regionala förvaltningen (VFD), inom de ramar som ytterst beslutats av regeringen.
Förbundet avstyrker jakt efter rådjur i februari. Vårbocksjakten fungerar idag väl i de län i norra Sverige där möjligheten finns. Förbundet ser därför positivt på en försiktig utökning med län som angränsar till dessa (dvs utökning med Stockholm, Örebro, Dalarna, Jämtland och Norrbotten). I sydligare delar av Sverige är vårbocksjakt sannolikt inte lämpligt.
Rödlistan ska inte användas för att styra jakttider så som Naturvårdsverket föreslagit för ett flertal arter. Naturvårdsverkets koppling mellan Rödlistan och jakttiderna strider mot IUCN:s egna rekommendationer.
Förbundet vill särskilt sätta fokus på behovet av möjligheterna till god och beprövad viltvård. Jakttiderna på kråkfågel och trut i sin nuvarande omfattning är en förutsättning för detta och konsekvenserna av kortade jakttider blir otvivelaktigt en försämrad biologisk mångfald på sikt.
Förbundet avstyrker Naturvårdsverkets förslag att dela upp jakthundar i ställande, förföljande och stötande. Rättssäkerheten kan sättas ur spel då någon entydig definition inte finns och heller inte kan göras eftersom gränsdragningen däremellan i viss mån är flytande. Dagens definition av "hundar som förföljer vilt" är enkel att följa och gränsdragningen mycket tydlig.