Jägareförbundets insamling av avskjutningssiffror, eller viltövervakningen som den kallas, utgör en viktig del i övervakningen av vår miljö. Tack vare jägarnas frivilliga insatser går det att följa viltstammarnas tillstånd och utveckling, samt om möjligt vidta åtgärder ifall något verkar avvika.

Ett exempel på detta är den dramatiska nedgång av fällda ejdrar som skedde för ett antal år sedan. Minskningen av avskjutningen var mer dramatisk än minskningstakten i populationen. Trots att orsakerna till minskningen inte är helt klarlagda, visar avskjutningsdata att jägarna snabbt minskade sin jakt eftersom de kände oro för artens utveckling.

– Rapportering av fällt vilt är även viktig för att få koll på när arter börjar etablera sig i nya områden. Exempel på detta är fältharen som har rapporterats allt längre norrut, samt fler fällda rödrävar i exempelvis fjällmiljö, säger Göran Bergqvist, nationellt ansvarig för Svenska Jägareförbundets viltövervakning.

Frivillighet ger hög kvalité på data

Tack vare jägarnas frivilliga inrapporteringar kommer det in siffror från stora geografiska ytor, som med hög upplösning skapar nytta både för den lokala förvaltningen och den nationella övervakningen. Exempelvis går det att se att avskjutningskurvorna för småvilt naturligt varierar över tid. För orre och tjäder kan man över en lång följd av år se återkommande toppår varvat med bottenår. Det går därför att konstatera att jakten i sig inte påverkar stammarna utan att tillgången på dessa arter främst styrs av mängden predatorer som räv och mård, som i sin tur styrs av tillgången på smågnagare.

– Internationellt ligger Sverige i framkant när det gäller viltövervakning, IT samt tillgång till internet. För ändamålet har Svenska Jägareförbundet tagit fram den digitala plattformen Viltdata som effektiviserar insamling, spridning, bearbetning och analys av data för denna övervakning, menar Göran Bergqvist.

Många länder har ett tvingande system vad gäller viltrapportering. Rapporteringen sker då till en myndighet. Sådana uppgifter blir offentliga, något som troligen minskar rapporteringsviljan. Svenska Jägareförbundet menar därför att data från frivillig rapportering är mer tillförlitlig.

– Obligatorisk rapportering har i andra länder visat sig leda till att jägarna rapporterar det som de tror samhället vill höra. Inte vad de faktiskt skjutit, fortsätter Göran Bergqvist.

Den svenska modellen med kontaktyta och förtroendet från jägarkåren är den enskilt viktigaste förutsättningen för att få in värdefull avskjutningsdata. Jägareförbundets rikstäckande organisation och jakten som folkrörelse borgar för detta.