Samhällsnyttor för hundratals miljoner - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Förbundsnyhet

Jägarna lägger årligen cirka tre miljoner dagar på viltvård, för att få en frisk natur med hög biologisk mångfald. Foto: Kenneth Schulze

Samhällsnyttor för hundratals miljoner

Att samla, jaga och bruka är något människan gjort sedan urminnes tider. Dessutom utför jägarna ett viktigt arbete genom att inventera vilda djurs mående och antal, förkorta skadat vilts lidande vid trafikolyckor, motverka skador på skog och mark, ta hem klimatsmart viltkött och bistå forskning, sprida kunskap om vilt och mycket annat.
– Jägare håller oftast en låg profil och allmänheten märker sällan av – och förstår inte – vilken nytta de genererar, säger Svenska Jägareförbundets kommunikationschef Magnus Rydholm.

Magnus Rydholm, kommunikationschef. Foto: Jägareförbundet

2021-11-15

Förutsättningarna i naturen förändras utifrån vad vi människor äter och köper, vilket påverkar viltet och hur jägarna förvaltar dem. En del djur gynnas medan andra missgynnas av människans brukande. För att behålla välståndet i landet och samtidigt bevara den biologiska mångfalden måste människan fortsätta brukandet, men göra det hållbart med kloka avväganden.
– Att nästan 90 procent av befolkningen är positiv till den jakt vi har i Sverige är ett bevis på att vi klarar av detta uppdrag. Men den snabba urbaniseringen påverkar förståelsen och kunskapen om jakt och viltvård, säger Magnus Rydholm.

Sveriges alla jägare, markägare, lantbrukare och skogsägare har av naturlig anledning landsbygden och naturen som bas för sin verksamhet. För att bruka och samla ligger i vårt DNA sedan långt tillbaka. Men långt ifrån alla tänker på att jägarna utför viktigt arbete ideellt och engagemanget har stor betydelse för människor, jordbruk, skogsbruk och naturvård. Sveriges viltförvaltning bygger på människors brinnande engagemang för djur, natur, hundar, viltvård och en hållbar jakt. Och det är såklart en kostnadseffektiv lösning för samhället när jägarna gör jobbet. Jägarna hjälper även jord- och skogsbruk samt fisket med att balansera förhållandet mellan skador och vilt. 
– Sedan 1938 har Svenska Jägareförbundet samlat en unik serie data om vilda djur och deras mående, antal, avskjutning och andra trender i de svenska viltstammarna. Fakta och kunskap är basen i all jakt, säger Magnus Rydholm.

Jägarna bevarar kulturhistoria och identifierar kulturminnesmärken eftersom de är den grupp som är mest ute i skog och mark. Jakten innebär motion, rekreation och ger oss en naturlig friskvård. Vi jagar cirka fem miljoner dagar årligen och utöver det läggs omfattande tid på bland annat viltvård och hundträning. Merparten av viltforskningen i Sverige finansierar jägarna genom det statliga jaktkortet och medlemskap i Svenska Jägareförbundet. 

Svenska Jägareförbundet har även ett nära samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för att övervaka och agera för de vilda djurens hälsa. Allt ifrån hot som CWD, svinpest och salmonella. Sammanlagt lägger jägarna årligen cirka 500 miljoner kronor på olika naturvårdande insatser och cirka tre miljoner dagar på viltvård, eftersom vi vill ha en frisk natur med hög biologisk mångfald. Den svenska jakten ger dessutom totalt 20 000 ton fantastiskt viltkött årligen, lokalproducerat från en skog nära dig.
– Det är ganska fantastiskt att vi jägare gör så stor samhällsnytta – och allt sker utan att allmänheten vet vilket jobb som läggs ned. Men vi behöver hjälpas åt att sprida mer kunskap om jägarnas samhällsnytta till grannen, släktingar eller arbetskamraten som inte jagar. Då skapar vi en ökad förståelse och acceptans för jakten, säger Magnus Rydholm.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick