Ända sedan vargen blev vanlig har behovet funnits för en långsiktig och förutsägbar rovdjursförvaltning. Många år har passerat och ännu finns ingen sådan på plats.
Genom rovdjurspropositionen finns nu en chans att till en långsiktig lösning. Beslutet ligger hos politikerna.

Svenska Jägareförbundet anser att rovdjurspolitiken måste ha stöd av en bred majoritet i riksdagen. Annars blir den aldrig långsiktig eller hållbar. Underlaget för att ta beslutet är gediget. Det svenska rovdjursarbetet är så fullt av erfarenheter och fakta att det skulle kunna bli en exportvara.

Bevarandet av rovdjuren har varit lyckosamt. Inget av de stora rovdjuren är längre hotade i landet. Få länder har så noggrant som Sverige diskuterat och provat olika vägar för att förbättra genetiken i vargstammen och arbetat för att hitta samstämmighet bland de olika intressegrupperna; renskötsel, fårskötsel, jakt, turism och bevarandefrågor.
Intressegrupperna har också nyligen – samstämmigt i Vargkommittén – önskat en lösning på vargproblematiken. Intressegrupperna tycker inte lika i allt och då måste den politiska nivån kliva in och bestämma. Allt faktaunderlag finns redan. 
Riksdagen kan även luta sig mot undersökningen av docent Camilla Sandström från Umeå Universitet, som tillsammans med forskare från SLU och Lunds Tekniska högskola, visat att det finns ett starkt stöd för att jaga varg och att vi nått en gräns för hur många vargar som ska finnas i Sverige.

Det är dags att gå från bevarande till förvaltning. Nu måste politikerna ta sitt ansvar och enas kring en långsiktig och förutsägbar vargpolitik, och inte fortsätta med partipolitiska ställningstagande.

Torbjörn Lövbom,
ordförande Jägareförbundets rovdjursråd