I län där de stora rovdjuren är etablerade ställs det stora krav på förvaltningen av alla viltstammar för att det ska kunna bedrivas en jakt värd namnet. Det kräver också stor kunskap hos de olika parter som sitter i bland annat VFD.
I Västmanland har vi de senaste åren sett flera avhopp från VFD. Detta på grund av att länsstyrelsen tagit beslut, framför allt i rovdjursfrågan, i riktningar som inte stämmer in med den uppfattning som en övervägande majoritet i VFD har. En uppfattning som har stöd i det demokratiskt fattade VFD-beslutet om den miniminivå beträffande såväl varg som lo som vi i nuvarande skede kan hysa i länet.
Detta är väldigt bekymmersamt och strider mot vad som är tanken med VFD. Detta skapar också en ovilja bland kompetenta personer att aktivera sig i VFD:s uppgifter. Kontentan blir på sikt att vi sänker VFD:s kompetensnivå och att vi återigen flyttar viltförvaltningsfrågorna bort från lokalbefolkningen.
I vissa län fungerar det bra medan det är sämre i andra, bland annat i Västmanland. I de län där det inte fungerar måste det tas nya grepp och länsstyrelserna måste där fundera över vad som var meningen med VFD. Blir det inte rätsida på detta så bör frågan om VFD:s vara eller icke vara ställas på sin spets.

Emil Stolpe Nordin
Ordförande Jägareförbundet Västmanland