LÄNSORDFÖRANDES. Den 28 september fick vi beskedet. Alla vi länsordförande i region Mitt hade samlats för ett rådslag inför länsstyrelsernas licensjaktsbeslut som vi visste skulle komma klockan två på eftermiddagen.
Det var som när barn väntar på jultomten. Skulle vi få hårda eller mjuka paket?
I Värmland hade vi fått en föraning om vad som var i görningen. Detta efter beslut om licensjakt på två björnar och ett förbud mot hundanvändning i ett område i norra länet där en björnföryngring konstaterats.
Ett viltvårdsområde, som hade skickat in en skrivelse till länsstyrelsen och frågat om hundförbudet, passade även på att fråga om kommande licensjakt på varg.
En vilthandläggare svarade att norra delen av länet inte var aktuell för jakt eftersom man räknade det som en spridningszon mot Dalarna.
Är detta ett skämt? Dalarna har väl tillräckligt många vargar redan?
Klockan två på eftermiddagen fick vi så beskedet om vinterns licensjakt på varg. Luften gick ur oss alla som var i lokalen. Endast sex vargar i Värmland får jagas av totalt 22 tilldelade i landet.
Nu måste regeringen gripa in och med kraft säga till myndigheterna att göra om och göra rätt. Dagen före licensjaktsbeslutet konstaterades 401 vargar säkrade i Sverige och Norge via spillningsinventering.
Man tar sig för pannan över tokigheterna i vargfrågan.
Ingemar Tönnberg
Ordförande Jägareförbundet Värmland