Inför Sveriges inträde i EU utlovades att den svenska jakten inte skulle påverkas. Ett löfte vi jägare sedan dess haft många anledningar att ifrågasätta.
Sveriges förhållande till EU är intressant. Ofta tycks det finnas en märklig vilja att Sverige ska vara bäst i klassen när det gäller att införa unionens regler och lagar. För oss jägare har det sällan eller aldrig varit till någon fördel.
Ta hanteringen av så kallade konfliktarter. Förvaltningen av varg och skarv är högaktuella frågor och har så varit i decennier. Ändå händer väldigt lite.
Sälens exponentiella tillväxt längs våra kuster möts med axelryckningar. Fiskenäringen larmar, sportfiskarna larmar och forskarna larmar, men inget händer.

Naturvårdsverket beslutade den 7 juni att dra tillbaka delegationsrätten från länsstyrelserna gällande licensjakt på varg.
Ett dråpslag givetvis, ett hån mot alla som inventerat och direkt kontraproduktivt mot både varg och människa. Dessutom på tvärs mot våra folkvaldas intentioner.
Vi har skäl att vara upprörda. Sett ur ett större perspektiv är dock frågan än mer intressant.
Hur länge tror makthavarna i Bryssel och Stockholm att de kan köra över folkopinionen?

Hur många kontraproduktiva beslut kan myndigheterna fatta innan insikten nås att den efterfrågade effekten blir den motsatta? 
Det gick inget vidare i Storbritannien under Brexit-omröstningen. Hur det gick i presidentvalet i USA 2016 vet vi alla.
Är det dit vi är på väg även i Sverige? Var finns civilkuraget att stå upp för Sverige och för det våra folkvalda beslutat?
Svenska Jägareförbundet kämpar på alla arenor med kunskap för den linje ni medlemmar har beslutat. Internationellt, nationellt och regionalt. Så få vargar som möjligt, maximalt 150 frilevande vargar i Sverige.
I förbundet är det A och O att respektera och vårda viltet, men också grundläggande att inte glömma människan. Just nu finns ett stort behov av att minska koncentrationerna av varg, för både människans och vargens bästa.

Jag tror att vi måste tillbaka till grunden. Riksdagens beslut säger att det är tillräckligt med mellan 170 och 270 vargar och att koncentrationerna ska minska.
Jägareförbundet säger maximalt 150.
Myndigheterna har tolkat folkviljan som att 270 är miniminivån och har rapporter som säger att 300 är grunden för gynnsam bevarandestatus och antyder nu att det krävs ännu fler!
Tondövheten är total, både i Stockholm och i Bryssel. Till gagn för vem?

Bo Sköld
Generalsekreterare Svenska Jägareförbundet