Svenska Jägareförbundet

Meny

Foto: Madeleine Lewander

Ledarskap - grunden till god lydnad

Grundläggande lydnadsdressyr har alltid varit självklart för dem som har fågelhundar. Allt fler upptäcker dock fördelarna med att grunddressera även andra jakthundar, som till exempel älghundar och drivande hundar, eftersom en bra grundlydnad ger en mycket effektivare och trevligare jakthund. Men grunden till god lydnad är alltid ett starkt ledarskap.

När vi i relationen med hunden talar om att vi ska ha ett starkt ledarskap menas att hunden ska se sin ägare som betydelsefull, som en auktoritet.
Ett starkt ledarskap innebär att hunden är uppmärksam på sin ledare och försöker tolka hans eller hennes sinnesstämningar. Hunden ser upp till och är motiverad att vara ledaren till lags.
Denna relation grundläggs tidigt, redan under valpstadiet. Vi talar om att valpen ska fostras. Med detta menas att den ska lära sig vad man får och inte får göra i olika sammanhang.
När vi gör detta markerar vi samtidigt vem det är som bestämmer i gruppen, vem som är ledaren. Vi uppmuntrar och berömmer den i vissa situationer och vi påtalar missnöje när den bryter mot de regler vi satt upp.

Hunden är ett flockdjur och anpassat till en social samvaro. De flesta sociala djur har någon form av social organisation och i en sådan finns det nästan alltid en rangordning. Den som står längst upp i en sådan social hierarki kallar vi för flockledare.

Ledaren visas respekt och får mer uppmärksamhet än övriga i gruppen. Så är det i en flock med vargar, så är det i en grupp hundar som lever tillsammans och så är det i en familj där hunden ingår i den sociala gemenskapen.

 

När hunden blivit könsmogen

Vanligen vid sju till tio månaders ålder, är den dressyrmogen och kan bli föremål för mer målinriktad lydnadsdressyr. Att lära hunden sitt, ligg och att den ska komma på inkallning är självklart mål i sig, men en av dressyrens viktigaste effekter är att vi får bättre kontakt och samarbete med hunden - att ledarskapet stärks ytterligare.

Begreppet fostran innebär även att valpen ska vänjas vid olika miljöer; hemma, i skogen, i bilen. Den ska vänjas vid att vi klipper klorna och att bli föremål för mer ingående inspektion av tassar och öron.

Börja redan första veckan du fått hem valpen att ta i den. Lyft upp den i knäet. Lägg den på rygg i famnen och klia igenom pälsen, kläm på tassarna, öppna munnen och inspektera tänderna.

Var lugn men ändå bestämd

Försöker valpen komma loss, håll lugnt fast den och släpp efter på greppet och klia den lugnande när den börjar slappna av.
Varje sådan övning ska sluta med att valpen ligger lugnt och tryggt i din famn. Klipp gärna klorna en gång i veckan, även om det inte är nödvändigt. Det leder till att valpen tidigt lär sig att lita på dig och det gör rutinen lättare att genomföra när hunden blivit äldre.

Två viktiga ord

IMG_8262.jpg
Vi talar om att valpen ska fostras. Med detta menas att den ska lära sig vad man får och inte får göra i olika sammanhang. Foto: Madeleine Lewander

Nej och bra är de två viktigaste orden för en valp. Ditt nej ska betyda att valpen slutar med sina otillåtna förehavanden, att bita på skon eller att skälla. Ditt bra ska få valpen att bli glad.

När valpen gör något otillåtet, till exempel är på väg in i vardagsrummet där den inte får vara, ge den ett bestämt "nej" och ta den resolut i nackskinnet tillbaka till rätt sida tröskeln. Prata vänligt till den när den sen befinner sig på rätt sida.
För de flesta valpar räcker ett par sådana tillrättavisningar för att de ska förstå innebörden av förbudsordet och då behöver man inte längre fysiskt ta i dem. Vissa valpar kräver dock en kraftigare tillrättavisning för att de ska förstå. Hundar är olika, det är inte vad du gör som är viktigt utan effekten av det som räknas.

Uppträd som en ledare

Berömordet 'bra' lär vi in i olika vardagssituationer när det finns anledning att uppmuntra hunden. Klappa om den så att valpen känner att du är tillfreds med den och beröm med ett glatt 'bra'.

Tänk på att hunden inte förstår vad du säger utan enbart lär sig koppla de olika orden till olika sinnesstämningar. Ditt tonfall som uttryck för vad du menar är därför i början viktigare än vad du säger.

Hundar reagerar ofta kraftigt på hur vi uppträder och rör oss. Vill vi uppfattas som betydelsefulla - som ledare - ska vi därför också uppträda som ledare. Du ska uppträda lugnt och tryggt både vad gäller hur du rör dig och hur du använder rösten.
Lita på din auktoritet. Tror du inte att hunden ska lyda så lyder den heller inte.

Den nyvunna förståelsen

Den nyvunna förståelsen för dina uttryck för samtycke och missnöje är de redskap du behöver för att visa vad valpen får och inte får göra. Kräv utöver detta även en viss disciplin i den dagliga samvaron.
Att i olika situationer låta valpen vänta på tillåtelse att göra något den gärna vill är ett exempel på detta.

Lär den att sätta sig på kommando, enklast genom att med en godbit locka den till att sätta sig, samtidigt som du uttalar ordet 'sitt'. När valpen sitter får den godbiten.
Vänj den sedan vid att sätta sig och vänta på tillåtelse innan den får äta. Håll i matskålen, sätt valpen, sätt ner skålen och kräv att den väntar på ditt 'ja' eller 'varsågod'.


Valpen ska lära sig vett och etikett, vad man får och inte får göra i olika sammanhang. Foto: Per Klasson

Inte dra i kopplet

Kräv av valpen att den sitter ner och väntar medan du sätter på den kopplet när ni ska gå ut. När du sen släpper valpen, kräv att den sätter sig ner, ta av kopplet, och kräv att den inte springer ut förrän du gett ditt frihetskommando.

Samma sak gäller rutiner runt bilåkningen. Vänj hunden vid att vänta på tillåtelse att hoppa in och ut ur bilen.

Valpen ska givetvis vänjas vid att gå i koppel. Låt den aldrig dra i kopplet. Börjar den dra, ge ett bestämt nej och ge ett lätt ryck i kopplet. Beröm sedan valpen och prata till den i ett uppmuntrande tonfall om den följer dig utan att dra i kopplet.
Spetsar och drivande hundar är i sin natur självständiga. Som valpar är de dock relativt osjälvständiga, till exempel när de rastas lösa. Detta kan man utnyttja för att tidigt lära valpen komma på inkallning.

Beröm översvallande

Träningen kan enklast genomföras i samband med den dagliga rastningsrundan eller när ni tar en promenad i skogen.
Låt valpen löpa lös, vänta tills den befinner sig en bit bort, ropa hundens namn åtföljt av hit-kommandot och börja springa bort från valpen när den tittar upp.
Spring några steg, sätt dig ner på huk vänd bort från hunden och beröm den översvallande när den tar kontakt. När valpen börjar reagera på kommandot, övergå till att bara ta några steg bort från valpen och sedan till att enbart vända dig bort från valpen när du kallar på den. Vänta alltid med berömmet tills valpen tar kontakt.
Gör det till en vana att alltid kalla in valpen ett par gånger varje rastningsrunda. Kalla in den, beröm och låt den sedan springa ut igen. Inkallningskommandot får inte förknippas med att hunden blir frihetsberövad. Kräv dock alltid att valpen stannar hos dig tills du gett den tillåtelse att springa ut igen.

Lek gärna med valpen

Det stärker banden mellan dig och hunden men var tydlig när det gäller att markera skillnaden mellan lek och allvar. Valpen lär sig snart utifrån ditt uppträdande och tonfall vad som gäller.
Under leken får man också tillfälle att lära in betydelsen av olika kommandon. Kampa med valpen om en trasa. Håll upp trasan över valpens huvud och kommendera sitt. Låt den få trasan när den satt sig ner.
Längre fram kan du under kampleken sätta valpen, kasta iväg trasan och samtidigt hålla kvar valpen. Låt den sedan springa iväg och hämta trasan efter att du gett den ett frihetskommando.
Markera att leken är slut genom att lägga ner trasan på marken och inte ge valpen tillåtelse att ta den.

Nästa artikel kommer att behandla den inledande lydnadsdressyren med momentet sitt. Innan dess ska hunden ha lärt sig respektera ditt ledarskap, och den ska förstå och respektera kommandoorden nej, bra, ja (varsågod), sitt och hit.

Text: Erik Wilsson (2004)


2019-06-02 2023-01-20