Två viktiga steg i processen för att nedlista vargen är tagna. Först röstade man inom EU för att föreslå en nedlistning av vargen i Bernkonventionen. Och under tisdagen röstade Bernkonventionen igenom nedlistningen.
Dock återstår det flera steg.
Nu kommer EU-kommissionen att ta fram ett förslag på hur nedlistningen ska gå till i EU:s Art- och habitatdirektiv.
– Vad vi ser finns tre olika möjligheter – enligt EU-rätten – för att åstadkomma en nedlistning, och vi vet inte vilket som kommissionen väljer. Men den beslutsamhet som finns inom kommissionen för att genomföra detta gör att jag känner mig trygg, säger Mikael Samuelsson.

Vad innebär nedlistningen?
– Idag är vargen strikt skyddad, vilket bland annat kräver undantagsbestämmelser för att tillåta licensjakt och skyddsjakt. När den nedlistas till förvaltningsbar, behöver man bara säkerställa att vi även fortsättningsvis bibehåller gynnsam bevarandestatus. I övrigt tillåts medlemsstaterna stor flexibilitet i hur förvaltningen utformas.
– Den byråkrati och de dubbla säkerhetsnivåer – med både hängslen och livrem – som vi har idag kommer inte behövas. Så det blir enklare att förvalta vargstammen.

Kommer nedlistningen av vargen att gälla alla länder i EU?
– Det utgår jag ifrån att den gör. Så ser nämligen praxis ut. Man brukar vilja undvika olika skyddsnivåer i olika länder, såvida det inte finns starka skäl. Därtill finns alltid en möjlighet för enskilda medlemsländer att ha ett striktare skydd i nationell lagstiftning än vad EU kräver.  Så jag utgår ifrån att det är så EU kommer verkställa detta.

När blir nedlistningen klar?
– Det beror på den politiska viljan hos EU:s beslutsfattare. Vår bedömning är tidigast 2026. Därefter behövs justeringar av de svenska reglerna, vilket också kan ta tid. Men den viktigaste signalen är att vi är på väg att få en bättre vargförvaltning. Det har vi velat ha under lång tid, säger Mikael Samuelsson.