Naturvårdsverket gick i veckan ut med information om de nya miniminivåerna för varg utifrån referensvärdet om 220 vargar i Sverige. Beslutet bygger på förslag från de regionala samverkansråden och är ett exempel på hur den svenska rovdjursförvaltningen bygger på regional delaktighet inom ramen för nationella mål och internationella åtaganden.

– Den politiska inriktningen är att vargstammen succesivt ska bli mindre. En minskning behöver ske stegvis, där åtgärder följs upp och utvärderas i takt med att populationen förändras. Vi har tagit fram en förvaltningsplan som beskriver detta och de åtgärder, till exempel utökade inventeringar, som behövs för att ha koll på att vargstammen fortsatt har en så kallad gynnsam bevarandestatus, avslutar Hanna Ek enhetschef, Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.  

I ett pressmeddelande delar också Naturvårdsverket den vägledning som länsstyrelserna använder inför beslutet. 

– Utifrån Svenska Jägareförbundets perspektiv är det viktigt att länsstyrelserna fattar ett beslut som håller för en domstolsprövning. Det handlar om trovärdighet för rovdjursförvaltningen, säger Mikael Samuelsson.

Varginventeringen pekar på att det fanns 355 vargar förra vintern. Siffran inkluderar djur som dött naturlig, i olyckor och skyddsjakt. Tittar man i stället på forskarnas beskattningsmodell säger den att det finns 410 vargar just nu.

– Eftersom det inte genomfördes någon jakt förra året blir utrymmet för jakt större än vad det har varit de senaste åren. Räknar man ihop allting så finns det ett juridiskt utrymme för en tilldelning uppåt 70 vargar. Vår bedömning är att länsstyrelserna kommer fatta beslut om vargjakt i slutet av oktober, säger Mikael Samuelsson.