bakgrund

Svenska Jägareförbundet

Dalarna

Fotograf:	Lars Johansson / Mostphotos

Fotograf: Lars Johansson / Mostphotos

Missförhållanden i älgjaktområden registrerade i Dalarna

Föga förvånande att markägarintresset frångår en älgförvaltningsmodell, som borde ske i samförstånd med inblandade parter som markägare, jägare och myndigheter. Den uppenbara tondövheten, från några få markägarrepresentanter håller på att stjälpa hela älgförvaltningen. Vart är vi på väg?

2023-10-05

Nedanstående text har skickats in till länsstyrelsen i Dalarna (uppdaterad):

Ytterligare missförhållanden i älgjaktområden registrerade i Dalarnas län

Jägareförbundet Dalarna har i tidigare skrivelse (2023-08-23) uppmärksammat Länsstyrelsen Dalarna på inkomna vittnesmål om att arbetet i vissa av länets älgförvaltningsgrupper inte genomförs enligt gällande föreskrifter. Sedan tidigare inlämnad skrivelse så visar ytterligare vittnesmål om olika märkliga företeelser i förvaltningsområdena. Jägareförbundet Dalarna har mottagit vittnesmål om hur markägarintresset uttryckt att man ”struntar i” att Länsstyrelsen begär revideringar av älgskötselplanerna och att det älgförvaltningsgruppen tidigare lämnat in ska vara det som gäller, även om Länsstyrelsen beslutat annat.

Detta anser förbundet förhalar processen att fastställa älgskötsel- och förvaltningsplaner på ett oacceptabelt vis och riskerar att fullständigt urholka förtroendet för systemet.

  • Tänker Länsstyrelsen fortsätta acceptera markägarsidans underminering av Länsstyrelsens auktoritet och roll i systemet? Eller kan vi förvänta oss ett tydligt klargörande om vem som har vilket mandat att fatta beslut om vad och under vilka premisser inom förvaltningen?

Enligt NFS 2011:7 27§ första stycket ska älgskötselplanen ”bidra till en adaptiv förvaltning och till att älgförvaltningsplanens mål genomförs”. Jägareförbundet Dalarnas inställning är den beräknade älgtätheten i beräkningsmodellen LstMoos stämmer bra i de allra flesta områden i Dalarna, vilket vår uppfattning varit att Länsstyrelsen i Dalarna delat. Länsstyrelsen och Naturvårdsverket har tidigare varit tydliga med att förvaltningen ska använda typvärdet för respektive område. Nu tycks det som att markägarorganisationerna hittat ett sätt att försöka undgå vad som Länsstyrelsen och Naturvårdverket fastställt.

Jägare har kallats till så kallade ”tilldelningsmöten” där företrädare för markägarintresset, med ordföranden i spetsen, har lämnat ut älgtilldelning till jaktlag i älgskötselområden som ännu inte haft en beslutad älgskötselplan. Här hävdar markägarsidan att man inte avser hörsamma vad Länsstyrelsen beslutar i respektive älgskötselplan utan oavsett kommer ”tilldelningen” att vara den till antalet per 1000 ha som är beslutad för älgförvaltningsområdet.

Ska älgskötselplanerna ”bidra till att älgförvaltningsplanens mål genomförs” bör det rimligen innebära att summerad avskjutning i beslutade älgskötselplaner är samma som målet för total avskjutning i älgförvaltningsplanen. I denna ”tilldelning” som nu markägarsidan delar ut, utan beslutad plan för området, tar området alltså inte hänsyn till lokal variation eller att man ska bidra till att uppfylla förvaltningsplanens mål.

Ska skötselplanerna bidra till att förvaltningsplanens mål nås krävs här att Länsstyrelsen är tydliga, mål är inte enbart antal älgar per 1000 ha utan också en beslutat total numerär för hela förvaltningsområdet.

Det måste tillåtas olika avskjutning i olika skötselområden utan att man för den skull bortser från förvaltningsplanens mål, som är baserade på nationella beräkningsmodellen.

Enligt NFS 2011:7 29§ ska Länsstyrelsen ”regelbundet och minst vart tredje år, på eget initiativ eller efter framställan av älgförvaltningsgruppen, göra en översyn av älgskötselplanerna och vid behov vidta åtgärder. Avregistrering av älgskötselområdet kan ske om översynen visar att det finns fog för det”.

Vi ser att man i andra län har begärt in flera, om inte samtliga, älgskötselplaner i ett förvaltningsområde efter beslut om ny/reviderad älgförvaltningsplan. Motiveringen till begärd revidering har varit att skötselplanerna gemensamt överstigit förvaltningsplanen.

  • Här vill Jägareförbundet Dalarna fråga varför Länsstyrelsen Dalarna inte gjort som andra län och begärt revidering av de älgskötselplaner som inte tar hänsyn till vägledningen eller målen i beslutad förvaltningsplan?

Något som ofta lyfts fram är möjligheterna att avvika från beslutad plan ett enskilt år (NFS 2011:7 § 15, allmänna råd). Vittnesmålen från de så kallade tilldelningsmötena framhåller att detta är ett kryphål i gällande lagstiftning som markägarsidan avser utnyttja maximalt, redan från dag ett i jakten. Fram till det att jakten startat har man inte någon ny information (obs, avskjutning mm) än när skötsel- och förvaltningsplaner bearbetats och beslutats. Således ska beslutat underlag vara det som styr tilldelningen. Vidare vittnesmål som inkommit är att man i skötselområden med beslutade planer lägger in en högre avskjutning i Jaktrapport, mer än 10 % extra, än vad som beslutats av Länsstyrelsen. Att ledningen i ett skötselområde aktivt planerar att ha en kraftig avvikelse första året på planperioden med avseende på avskjutningen, redan innan en plan är fastställd, kan knappast anses vara att bidra till adaptiv förvaltning.

Fortsätter vi i förvaltningen bara titta på vad vi vill skjuta och inte konsekvenserna av det kommer vi snart ha samma situation i övriga förvaltningsområden som vi redan i dag har i älgförvaltningsområdena Gimmen och Särna Idre.

Vi ser i flera områden att det finns ett totalt ointresse från markägarsidan att bidra till adaptiv förvaltning som utgår från bästa tillgängliga information och fakta när dessa vägra acceptera användandet av den nationella beräkningsmodellen. Nu försöker markägarsidan runda riktlinjerna från myndigheterna och därigenom haverera systemet för man anser sig ha rätt att göra som man vill.

Jägareförbundet Dalarna vill uppmana Länsstyrelsen att stå fast vid tidigare ställningstagande; att den nationella beräkningsmodellen, och därigenom de nu framtagna förvaltningsplanerna, ska vara styrande och vägledande.

Frångår Länsstyrelsen Dalarna de principer som tydligt kommunicerats ut till förvaltningsgrupperna kommer förtroendet för systemet, modellen, och myndigheten vara borta lagom det börjat återupprättas.

 

Ulf Berg

Jägareförbundet Dalarna

Ytterligare missförhållanden i älgjaktområden registrerade i Dalarnas län.pdf

 

Tillbaka till överblick