Träna spår - Svenska Jägareförbundet
bakgrund

Svenska Jägareförbundet

Träna spår

Ett är säkert; alla hundar kan spåra! Din uppgift är att ge din hund rätt förutsättningar för att bli den duktiga eftersökshund du förväntar dig.

Grundläggande spårträning

Vad man vill uppnå
Som förare vill vi att spårhunden under arbetet ska ha hög motivation utan stresspåslag. För att uppnå detta befäster vi efterhand den medfött höga motivationen för spårning och tränar in rätt beteende samtidigt som vi stärker samhörigheten mellan förare och hund.
Ett är säkert; alla hundar kan spåra! Din uppgift är att ge din hund rätt förutsättningar för att bli den duktiga eftersökshund du förväntar dig.


Kontrollera om hunden är mogen
Genom ett så kallat kontrollspår får du svar på om hunden är mentalt ”färdig” för att kunna sortera vittringar och intressera sig för att följa ett spår.

Spårkontroller kan påbörjas i tidig ålder. Förslagsvis när din valp eller unghund är mellan fem till nio månader gammal. Men hundar är olika och mognaden kan variera.

Kontrollspår gör man genom att gå, med eller utan att dra en klöv efter sig, i terrängen och placerar en klöv (eller annat föremål) som ett avslut.

Det tar en stund för vittringen att ”lägga sig” så vänta minst 15 minuter innan går du går med hunden kopplad vinkelrätt mot spåret för att se (kontrollera) vad hunden gör. Det är därför viktigt att hunden inte alls kan ana vad du har planerat.

Om hunden visar intresse och börjar spåra följer du lugnt efter för att kontrollera hur din hund beter sig. Visst kan du ge beröm som stöd, men glöm inte att du BARA kontrollerar!

Om hunden inte visar intresse för spåret utan fortsätter ”promenaden” följer du med ett stycke och gör efter en kort stund ett nytt försök från andra hållet och då lite längre fram på spåret. Reagerar inte hunden för spåret den här gången heller fortsätter ni bort från spåret.

Hunden har varken varit medveten om att den förväntats prestera något eller fått känslan av att den gjort något fel. Troligtvis var den inte i rätt mognad just nu och du får därför göra om kontrollen vid annat tillfälle.

När hunden arbetat ut kontrollspåret kan du lägga ytterligare några liknande spår de närmaste dagarna för att utesluta att resultatet var en slump.

 

Lägg olika kontrollspår
När hunden visar tydligt intresse för spårning är det lämpligt att fortsätta med några andra typer av kontrollspår, gärna fortfarande utan blod.

Låt till exempel spåret växla terräng, ändra riktning, korsa stigar, vägar med mera, för att lära dig om, och i så fall hur din hund påverkas när spåret skiftar karaktär.

Det är inte hunden du tränar – du gör bara kontroller för att senare kunna sätta in rätt typ av träning för just din hund.

Lägg korta, 100 till 300 meter, spår som ger förutsättningar för att hunden ska lyckas. Beröm hunden "vuxet" vid spårslutet, men starta inte en lek/kamp med klöven. Hunden kan dock gärna få bära slutföremålet om den vill.


Lär hunden spårteknik
Det är viktigt att tidigt lära hunden en bra spårteknik. Framför allt ska hunden lära sig vilket tempo du vill hålla. Ingen hund rusar iväg i spåret första gången den ”upptäcker” ett spår.

Anledning till att många hundar håller ett alltför högt spårtempo är att de inte enbart är motiverade – de är också stressade, vilket påverkar koncentrationsförmågan som i sin tur medför risk för felbeteenden och missade spårslut.

Spring inte efter hunden eller egga den för att öka tempot om den i början går långsamt. Tempot kommer att öka i takt med erfarenheterna.

För att kunna studera hunden och lära dig hur din hund jobbar när den kommer till dina planerade svårigheter måste du veta spårens sträckning.

Använd GPS eller snitsling vid spårläggningen men frestas inte att hjälpa hunden när den stöter på problem. Behåll ditt lugn och studera hur den arbetar för att komma vidare. Du kan ge hunden ett lugnt beröm som stöd när den tar upp spåret efter en problemlösning.

Om hunden inte kan reda ut en svårighet är det oftast bäst att avbryta spårningen. Avsluta då genom att sätta hunden och klappa om den.

Om du vänjer hunden vid att få din hjälp att komma vidare riskerar du att hunden i framtiden kommer att ”fråga” dig så snart den hamnar i svårigheter. Du måste efteråt analysera vad orsaken kan vara. Kan det bero på spårets ålder, för hunden ny typ av terräng eller kanske det fanns störningar i spåret som du inte kände till?


Lugn början och lugnt slut
Så småningom byter du ut kopplet och det vanliga halsbandet mot spårlina och sele eller ett spårhalsband. Spårutrustningen kommer snabbt att bli ett viktigt arbetstecken för din hund.

Men förebygg att hunden förknippar spårarbete med stress! En god och viktig vana är därför att låta hunden avspänt får sitta eller ligga en stund innan spårstart. Ha det då mysigt tillsammans för att hunden ska förhålla sig lugn innan den får starta.

Fortsätt att göra så kallat spontant upptag. Det vill säga gå med hunden i spårlinan mot spåret så den kan ta upp det utan anvisning från dig. Vid spårslutet behåller du ditt lugna uppträdande.

Det påverkar din hund att uppleva att ni har gjort jobbet tillsammans. Du har litat på att din hund ska leda dig rätt - och hunden känner din uppskattning för det jobb den gjort. På detta sätt ger du hunden förutsättningar till en gynnsam målbild inför kommande spår.

Om du eggar upp hunden genom att till exempel hetsa den mot klöven, eller vad du använder, är risken stor att hunden kommer att stressa upp sig helt i onödan. Utgå ifrån att din hund både kan och vill spåra!

Lär dig hur det känns i spårlinan när hunden verkligen ”har spåret” respektive inte riktigt ”fäst” i spåret. Under kontrolltiden är dina erfarenheter lika viktig som hundens!

Här har du en lathund spårning

 


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2020-04-05 2020-04-05