bakgrund

Svenska Jägareförbundet

Uppsala län

Foto: Torsten Nilsson

Jägarvänner!

2021-12-21

Året som gått har ställt länets jägarkår inför många utmaningar, allt från rapporteringar till inventeringar. Samtidigt har framtida problem än tydligare framträtt.

Beträffande inventeringar av lospår gjordes den kanske viktigaste insatsen helgen den 6-7 februari med en länstäckande lospårning vars resultat ledde fram till att 15 föryngringar kunde fastställas. Detta resulterade nyligen i att Länsstyrelsen fattade beslut om licensjakt efter 8 djur under mars 2022. Även om vi förväntat oss något högre antal får vi nu licensjakt på lodjur efter flera år utan jakt. Tack alla för Era insatser.

Beträffande rapportering till viltdata är målen uppnådda både på länsnivå med 49% av den jaktbara arealen och på kretsnivå, där alla kretsar nått minst 30% täckningsgrad. Fem kretsar rapporterar dessutom från mer än 60% av kretsarealen. Jägarnas insatser när det gäller viltrapportering är en grundsten i viltförvaltningen. Något att känna stolthet över och en sporre till än högre medverkan! Stort tack för detta!

Även stora insatser har gjorts när det gäller samverkan vid beskattning av viltvinsstammarna. Under en samordnad vildsvinsjakt i Tierp, Älvkarleby och Östhammars kommuner i slutet av november fälldes det 150 vildsvin av vilka 57 skänktes till de tre kommunernas kommunala kök. Här har Ni jägare på kretsnivå verkligen gett prov på samhällsnytta vilket både resulterat i att man i kommunala kök kommer att servera 11 000 portioner klimatsmart vildsvinskött samtidigt som man på gymnasienivå fått tillgång till undervisningsmaterial i form av vildsvinshjärtan.
Starkt arbetat alla inblandade!

Allt är nu tyvärr inte bara frid och fröjd. På vissa håll i länet har sedan något år möjligheten till jakt och då i första hand klövviltjakt med lösa hundar allvarligt påverkats. De så kallade Siggeforavargarna, minst 12 individer, är redan ett verkligt problem för jakten inom det aktuella reviret. Problemet kommer sannolikt att bli än större när den från början relativt goda tillgången på klövvilt inom reviret viker och predationstrycket sprider sig inom större områden och till annat vilt. Vad det i verkligheten innebär att leva i ett vargrevir kan bara förstås av de som själva gör det. Men det är viktigt för oss andra att försöka förstå och stötta!
Vi, alla jägare, har vad gäller rovdjursförvaltningen en viktig uppgift. Vi måste, var och en efter bästa förmåga, medverka till att medvetandegöra för våra politiska- och myndighetsbeslutsfattare på alla nivåer hur livskvalité och förutsättningar begränsas för de som berörs av ett vargrevir. Politiskt uppsatta förvaltningsnivåer måste efterlevas och inte desavoueras genom självsvåldiga myndigheters egenagerande. Adaptiv förvaltning gäller inte bara våra klövviltstammar utan i allra högsta grad även för en fortsatt okontrollerat växande vargstam!

De jaktbara viltstammarna är en resurs som vi jägare, enligt myndigheternas beslut, måste förvalta på ett långsiktigt och klokt sätt. Täta viltstammar kan samtidigt som det ger oss som jägare glädje och tillfredställelse för andra innebära problem vi måste ta ansvar för att hjälpa till att bemästra. Det gäller såväl för våra klövviltstammar, där samförvaltning är något vi måste lära oss bättre i framtiden, likväl som för populationerna av stora fåglar, exempelvis gäss, svanar och tranor. Viltförekomst i sig får dock aldrig urskillningslöst betraktas som enbart ett skadeproblem som till varje pris skall elimineras genom högt jakttryck, där kanske orsakerna till stor del i stället ligger i hur man brukat eller brukar skogs- och jordbruksmarken. De framtida utmaningarna för att lyckas med ansvaret att förvalta våra viltstammar ligger förutom i ödmjukhet inför uppgiften i kunskap, öppenhet och dialog.

Med dessa ord tackar vi i Styrelsen för Jägareförbundet Uppsala län Er alla för det gångna året och önskar Er alla Ett Gott Nytt År!

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick