Älgförvaltning - Svenska Jägareförbundet
bakgrund

Svenska Jägareförbundet

God moder! Foto: Oscar Lindvall

Älgförvaltning

Det ”nya” älgförvaltningssystemet är uppbyggt på att förvaltningen ska vara lokal och adaptiv. Samtidigt har riksdagen beslutat att älgstammen ska vara livskraftig och av hög kvalitet samt vara i balans med betesresurserna något som Svenska Jägareförbundet och Svenskt skogsbruk ställt sig bakom genom en gemensam avsiktsförklaring, det s.k. Handslaget.

Älgförvaltning

Det ”nya” älgförvaltningssystemet är uppbyggt på att förvaltningen ska vara lokal och adaptiv. Samtidigt har riksdagen beslutat att älgstammen ska vara livskraftig och av hög kvalitet samt vara i balans med betesresurserna något som Svenska Jägareförbundet och Svenskt skogsbruk ställt sig bakom genom en gemensam avsiktsförklaring, det s.k. Handslaget.

Den lokala älgförvaltningen innebär att markägare och jägare lokalt i samförstånd ska förvalta älgstammen så att den uppfyller den målsättning som beslutats av älg-skötselområden, älgförvaltningsområden samt länsstyrelsen och dess viltförvaltnings-delegation. Västmanland har en registrerad älgjaktareal på ca 461 000 hektar (jaktåret 2017/18). I länet finns 32 älgskötselområden som är uppdelade i tre älgförvaltningsområden. I förvaltningsområdena finns, förutom skötselområdena, ett mindre antal licensområden.

Jägareförbundet Västmanland anser att en livskraftig älgstam av hög kvalitet karakteriseras av hög produktion med höga kalvvikter och där större tjurar är allmänt förekommande. Ett jaktuttag anpassat till förutsättningarna samt till viss del selektiv avskjutning är viktiga faktorer för att uppnå en sådan älgstam.

 Länsförbundet anser att

  • Andelen kalvar i avskjutningen bör ligga mellan 50-60% av den totala avskjutningen. Variation nedåt i vargområden.
  • De fällda kalvarnas genomsnittsvikt bör ligga på minst 70 kg för att vara ett kvitto på att älgförvaltningen är adaptiv och stammen av god kvalitet.
  • I en älgstam av god kvalitet bör avskjutningen av vuxna älgar utgöras av 50% tjurar och 50% hondjur. Variation kan vara nödvändig i vargområden.
  • Andelen tjur i vinterstammen bör uppgå till 35-40%.
  • Eftersom stora tjurar medför tidig brunst, något som leder till tidigt födda kalvar, bör eftersträvas att medelåldern på tjurarna i vinterstammen är minst 4 år. Tidigt födda kalvar har bättre förutsättningar eftersom fodret innehåller mer kväve och proteiner tidigt på säsongen. Sen brunst – sent födda kalvar – sämre foder innebär sämre förutsättningar för att bli en älg av hög kvalitet. ”Dåliga” kalvar växer aldrig i fatt.
  • Även kons storlek har betydelse i kvalitetshänseende. Äldre stora kor brunstar tidigare och föder därmed kalvar tidigt vilket i sin tur innebär tyngre kalvar. Länsförbundet menar därför att större hondjur bör sparas, speciellt under inledningen av jakten.

Älgstammen i Västmanland har minskat påtagligt under flera år. Orsaken, enligt länsförbundets uppfattning, är den täta vargförekomsten men också att man i vissa områden haft ett alltför högt jaktuttag. Avskjutningen i länet har minskat varje år under de fem senaste åren, från 1249 fälla älgar säsongen 2013/14 till 950 fällda älgar säsongen 2017/18.

 

 

 

Viltförvaltningsansvarig i Jägareförbundet Västmanland är

 

Claes Johansson

Fjärilsgatan 15

731 54 Köping

 

Tfn: 070-234 39 81

E-post: claes.bertil@telia.com

 

Länkar:

Länets älgförvaltningsområden (karta)

Genomförda spillningsinventeringar

Svenska Jägareförbundets Förvaltningsplan älg


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2013-03-09 2019-04-02