bakgrund

En flock med fjällgäss i Hudiksvall 6 september 2016. På bilden ses några utsättningsfåglar från 2016 (med blå ring på höger ben), utsättningsfågel från 2013 (med gul ring på höger), märkt vild fjällgås (med röd ring på vänster (röd C)) och omärkta äldre fjällgäss

Har det vänt för fjällgässen?

Efter flera år utan några riktigt tydliga positiva tecken ser vi nu ett trendbrott för de svenska fjällgässen. Även om siffrorna är blygsamma känns det som att det nu finns mycket som tyder på populationens tillväxt kan få fart.

2016-09-29

Under hösten har fjällgässens flyttning följts med stort intresse. Även om vi, i projektet, alltid hoppas på fler fåglar har vi haft anledning att glädjas vid flera tillfällen. Det började egentligen redan i somras då vi kunde konstatera att fler kullar än på många år verkade ha kläckts i häckningsområdet i Arjeplogsfjällen. Fjällgässen är under häckningstid mycket svåra att inventera då de är skygga och häckningsområdet är stort. Under hösten har det setts 9 ungar fördelade på 4 kullar än så länge. Anledningarna till denna ökade häckningsgramgång är förmodligen kopplat till Länsstyrelsen i Norrbottens rödrävsjakt under våren vilket minskat förluster av ägg och ungar i rävmagar (läs om detta här)


Ett extra glädjeämne är att vi i år kunnat bekräfta att två utsättningsfåglar, från tidigare år, har lyckats med sin häckning. I bägge fallen är utsättningsfågeln en hona som bildat par med en vild fjällgåshane. Gäss brukar bli könsmogna vid 3-4 års ålder och sedan kan partnervalet ta några år. I och med att förstärkningsutsättningarna startade 2010 så var det inte oväntat att de första häckningarna skedde i år, men likväl mycket glädjande.


Under sommaren 2016 sattes det ut 85 unga fjällgäss i häckningsområdet. Under hösten har ca 30 av dessa setts under flyttningen söderut och som vanligt kan mörkertalet vara stort. 11 av dessa utsättningsfåglar har kunnat ses tillsammans med vilda fjällgäss under flyttningen och i flera fall verkar det handla om en regelrätt adoption av vuxna vilda fjällgäss som tagit till sig sina unga artfränder. Erfarenheter från tidigare år visar att om utsättningsfåglarna följer med de vilda flockarna, den första hösten i frihet, så kommer de fungera som vilken vild unge som helst i framtiden dvs bli det värdefulla tillskott populationen behöver. De utsättningsfåglar som inte följer med de vilda flockarna nu, kan även de komma tillbaka senare år för att och ansluta till den vilda populationen.


26 september anlände de 11 första fjällgässen till övervintringsområdet, Oudeland van Strijen, i Holland. Nu går övervakningen av sträcket in i en ny fas då fjällgässen är utspridda från Hudiskvall i norr, till Holland i söder. Ibland är fjällgässen extra svårräknade bland andra, mer månghövdade, gåsflockar. Filmen nedan visar Hjälstaviken 28 september när en örn störde gässen så de tog till vingar en stund. Tyvärr, är det inte bara fjällgäss på filmen! De flesta av gässen som är närmast kameran är vitkindade gäss, och därmed hörs mest, men bakom dessa flockar är många tusen grå- och sädgäss uppe och flyger. Bland dessa gäss kunde minst 19 fjällgäss hittas.

 

 

Has it turned for Swedish Lesser White-fronted Geese?

LWfG at Hudiksvall

A flock of Lesser White-fronted Geese at Hudksvall 8th Sept 2016. Visible in the photo are released birds from 2016 (blue rings on right leg), released bird from 2013 (yellow on right), ringed wild adult bird (red ring on left (red J)) and unringed wild adults. In the background many Greylag Geese.

 

After several years without any really clear positive signs we now glimpsed a positive change for the Swedish Lesser White-fronts. Although the numbers are modest, it feels like there is now some possibilities for the population to start to recover.

During the autumn, the Lesser White-fronted migration has been closely followed by the project and other enthusiasts. Although we, in the project, always hooping for more birds, we have had reason to rejoice on several occasions. It actually began during summer, when we could conclude that more broods than in many years were seen in the breeding area in the mountains. Lesser White-fronted Geese during breeding season is very difficult to find because they are shy and they inhabit a wide area. During autumn migration, 9 goslings in 4 different broods have been detected so far. The reason for the broken negative trend is probably linked to the red fox hunting in spring, under the County Administrative Board of Norrbotten responsibillity, which, we think, reduced the loss of eggs and chicks during early breeding season (read about it here).


Another positive sign is that we have been able to confirm the first succesfull breeding involving released birds, from earlier years. In both known cases, a released female bird bred with a wild male. Geese usually become sexually mature at 3-4 years of age and, after that, selection of partner may take some years. As the releases started in 2010, the preconditions given, it was not unexpected that the first breeding occurred this year, but still a very pleasing experience.


During the summer of 2016, in total 85 young Lesser White-fronts were released to reinforce the wild population in the breeding area in the Arjeplog mountains, Swedish Lapland. During autumn migration, about 30 of the relased birds have been seen heading south but as always you may expect unrecorded birds also going south. At least 11 of the released birds have been seen following the wild conspecifics during migration and in most cases we find clear indication that it is a question of an “adoption”. Experiences from earlier years show that if the released birds follow the wild flocks, during the first migration, they will behave as any wild gosling and become a valuable contribution to the population in coming years. The released birds that do not follow the wild flocks, now, may in later years come back and recruit to the wild population.


At 26th September the first 11 Lesser White-fronts arrived to winter quarters,Oudeland van Strijen, in the Netherlands. We now need to cover many sites, from Hudiksvall in the north to Oudeland in the south, to try to set numbers involved in the coming movements of birds.


At some sites the Lesser White-fronts may be extra hard to find and count. This is the fact for sites inhabiting great flocks of other, many-headed, goose species. The video below shows Hjälstaviken 28th September when an eagle disturbed the geese, and therefore took to the wings for a while. Unfortunately, not all geese on the video is Lesser White-fronts! Most birds close to the camera is Barnacle geese, and thus heard the most, but behind these flocks are many thousands of Greylag- and Taiga Bean Geese up and fly. Among these flocks at least 19 Lesser White-fronts could be picked out.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2016-09-29 2017-04-01