Lämlar lovar gott men var är sommaren? - Svenska Jägareförbundet
bakgrund

Foto taget i häckningsområdet den 4 juni 2015. Fortfarande få barfläckar och mycket is på sjöarna.

Lämlar lovar gott men var är sommaren?

Under våren har det kommit positiva rapporter från fjällvärlden vad det gäller gnagartillgång, framförallt verkar fjällämlarna ha ett bra år. Mycket gnagare brukar betyda hög framgång för markhäckande fåglar som fjällgäss. Men kanske kan allt detta gå om intet då våren inte verkar vilja gå över i sommar.

2015-06-10

Det finns två faktorer som verkar vara avgörande för fjällgässens häckningsframgång och de är båda kopplade till predation av framför allt rödräv. Den ena faktorn är tillgången till gnagare och de år där gnagarna finns i stora mängder (lämmelår) är rävar och andra rovdjur upptagna med att frossa av detta överskott av mat.


Den andra faktorn är tidpunkten för snösmältning och islossning på häckningsplatserna. Fjällgåsen vill ha barmark för sitt bo och än viktigare är att det inte finns is på sjöarna som rävarna kan springa ut på till häckningsöarna. De år som det är sen islossning kan fjällgässen helt avstå att häcka då de upplever predationsrisken för hög. Strategin att avstå häckningen är inte unik för fjällgåsen utan återfinns bland många arktiska fåglar. Säsongen är kort och ungarna måste vara klara för flyttning innan sommaren är över. I och med det är en stor investering för fåglarna att häcka kan de välja att under år med sen vår att helt avstå så de inte behöver satsa mycket och förlora allt, när rovdjur äter upp ägg eller ungar.

lammel

År med mycket lämlar innebär att markhäckande fåglars bon och ungar lämns ifred av rovdjur. 2015 verkar bli ett riktigt bra "lämmelår" vilket ger hopp om god häckningsframgång även hos fjällgässen


Fortfarande är det mycket snö och is kvar i fjällgässens häckningsområde och det finns en risken att fjällgässen avstår häckning. Detta skulle innebära att de missar årets häckning som skulle kunna ske under gynnsamma förhållanden med täta gnagarpopulationer. Samtidigt har det under de senaste dagarna blivit mildare och stora mängder regn har fallit vilket skyndar på smältning av snö och is. Att missa chansen att häcka ett riktigt gnagarår, som detta, kan stå den svenska populationen dyrt då de verkligen skulle behöva ett år med stor ungproduktion. Ett oregelbundet tillskott av ungfåglar är typiskt för långlivade arktiska arter som fjällgås och de kan få vänta många år på nästa topp i gnagarpopulationerna. Senast fjällgässen upplevde liknande förhållanden var 2011 då det fanns hyfsat med lämmel i området och då kom minst 35 fjällgåsungar på vingarna.

År med sena vårar är rastplatser nära häckningsområdet mycket viktiga för fjällgäss. Med dessa platser som bas kan de göra rekognosceringsturer upp i fjällen och vända tillbaka om förhållandena är för hårda och fylla på energidepåer m.m. Projektet har lagt allt större fokus på sådana rastplatser under senare år.

Ammarnäs

Ammarnäs är en av de viktigaste fjällnära rastplatserna. Här ett foto från 6 juni 2015 där några fjällgäss kan ses rasta på vattnet. Goda möjligheter till födosök för fjällgäss och andra fjällarter har i Ammarnäs ökad sedan deltaområdet restaurerats.

 

Vi har nåtts av rykten om att andra sällsynta fjällarter visar tecken på hög aktivitet, t.ex. fjällrävar som i stor omfattning befinner sig vid aktiva lyor och att många fjällugglor visat sig i svenska fjällen. Likaså verkar andra gnagarätande arter som jorduggla och fjällabbar vara på plats och bara väntar på första barmarken för att börja sin häckning. Det verkar med andra ord finnas alla förutsättningar för att fjällens specialistarter kan få ett bra år 2015. Vi hoppas verkligen att sommaren snart gör sitt intrång i fjällen och att fjällgässen mäktar med att ta för sig och får ett länge efterlängtat häckningsår med många ungar.

 

Lemmings give hope but where is summer?

hacnkingsområdet

Photo from the breeding area on the 4 June. Still much snow and ice.

During spring we have received many positive reports about dense populations of rodents in the mountains of Sweden, especially lemmings seem to have a good year. Dense rodent populations normally means a good breeding year for arctic, ground nesting birds including LWfG. But so far we are still waiting for spring to turn to summer in the breeding grounds


There seems to be two major factors influencing the breeding success of LWfG and they are both related to predation pressure from especially red fox. One factor is that years with dense rodent populations (“lemming years”) predators are busy feeding on the easily accessible excess of food and don’t spend time to search for birds’ nests or young.


The other factor is the time when snow and ice melt on the breeding grounds. Ground nesting birds are dependent on bare ground for the nest, but maybe even more important for LWfG is that there is no ice for foxes to use to reach breeding islands. Years with late snow and ice cover in the tundra LWfG may skip breeding if they fear this increased risk. This strategy LWfG have in common with many other arctic bird species. Breeding season is short and goslings have to be ready for migration when summer ends, so the breeding pair don’t have the possibility to wait for better conditions. Since breeding is a great investment for the birds they may not go into breeding to later face an increased risk of losing eggs or young to predators.

lemming

In good lemming years predators, such as foxes, are busy eating rodents and hence dont search for  ground nesting birds nests and youngs. These give hope of a good LWfG breeding year.

Still today (10th June), there are much snow and ice cover in the breeding area and hence a risk that LWfG may use the non-breeding strategy. Doing so, the LWfG will miss a chance for breeding during very good conditions. During the last days there has, however, been more mild weather and also much rain which will speed up the melting process. Irregular production of youngs are typical for long-lived arctic species, such as LWfG, and missing one good year may be crucial for a small population like this. Last opportunity for breeding during a good lemming year was in 2011, and that year at least 35 young LWfG were counted.


In years like this when LWfG arrive to the breeding grounds which are still in, more or less, winter conditions, sites for the birds to rest and feed could be of great importance. The birds use these lowland sites as a base for reconnaissance trips to the tundra. If conditions are unfavourable they return to these sites for resting and feeding. The availability and quality of resting sites therefore may play an important role in determining the condition of the birds when they go to breeding. During the last years we have started the work of identifying such sites, and we are currently about to initiate restoration projects in some areas.

Ammarnas

Ammarnäs holds one of the most important stop over sites close to the breeding area. Here is a photo from 6 June 2015 showing some LWfG roosting on water. Good feeding opportunitys increased after restoratyion actions within the delta area on this photo. 

Other rare arctic species have shown indications for good reproduction, the Arctic Fox are at active dens and there have been several reports of Snowy Owls from Swedish Lapland. Other more common rodent specialist such as Long-tailed Skuas and Short-eared owls are seen in unusually high numbers and the birds just wait for bare ground to start to breed. In other words, it seems that there are all the conditions you could wish for the arctic species in Sweden this year. We, working with LWfG, hope that the pairs are able to find good nesting sites and so are able to take advantage of the extraordinary breeding conditions in 2015.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2015-06-10 2015-06-10