Möte med den vilde - Svenska Jägareförbundet
bakgrund

Möte med den vilde

2013-07-14 Att få se mötet mellan utsättningsfåglar och vilda fåglar har stått högt på Projektets önskelista under många år. Men oftast har utsättningsfåglarna försvunnit snabbt och för att undvika störning sker bevakningen på långa håll så detta har aldrig riktigt beskrivits. Men i år vid en av utsättningarna skedde detta möte när flocken med utsättningsfåglar var synlig. Ett magiskt ögonblick!!

2013-07-14

Att göra utsättningar av fjällgäss till flockar av vilda ruggande fjällgäss kan bara ske när ruggningsplaster hittas. Att hitta dessa platser är ofta mycket svårt då de vilda fjällgässen är skygga och bra på att gömma sig och det finns många sjöar att leta i. I år hittades bara en sådan plats i fjällen och det var en ensam fjällgås som ruggade i en större sjö. När utsättningen skulle ske valde Projektet att bygga det tillfälliga hägnet 2 km från platsen för att undvika onödig störning. Efter att gässen tillbringat ett dygn i sin inhägnad där de fått äta, vila och bada, bars dessa varsamt sina transportlådor fastspända på ryggsäckar uppför fjället.

Släppet gick mycket lugnt till och utsättningsfåglarna började genast beta i en tät flock. Under tiden började bevakningen av flocken på drygt 200-250 meters avstånd.


En av utsättningsfåglarna som försöker gömma sig strax efter släppet. Denna fågel är en fjolårsunge (en 2K) och fortfarande i ruggning dvs den byter alla fjädrar i vingen och kan därför inte flyga.

Helt plötsligt ligger den vilde fågeln i vattnet strax nedanför den betande flocken. Hur den lyckats smyga sig dit utan upptäckt är en gåta för bevakaren. Denna ensamma vilda fjällgås går sedan upp på land och hälsningsgesten besvaras genast av några av de utsläppta. Bevakarens kamera går så klart varm! Det är tur att kameran har ett stort objektiv för även om det är långt håll så kan man se på bilderna vad som händer.


Den vilda fjällgåsen går upp på land (längst till höger) för att söka kontakt med flocken av utsättningsfåglar (7 st bakom björkkvisten i förgrunden). Avståndet till händelsen är ca 200-250 meter.

Det är tydligt att den vilde fågeln är mer vaksam och dennes ständiga spanande efter farligheter gör att den hamnar på efterkälken efter den mer aningslösa betande flocken. Flocken betar sig långsamt mot observatören och är efter ett tag inne på ca 150 m.


När den vilda fjällgåsen varnar reagerar alla fåglar med att sträcka hals och göra sig beredda på flykt. Några av fåglarna är dock så snabbt nere med halsarna igen så fotot kommer någon sekund senare. Man anar nästan den vilda fågelns (längst till höger) blick rakt in i kameran. Dags för fotografen att göra sig osynlig och försiktigt smyga därifrån.

Den vilde anar då oråd kring den mystiske klumpen (dvs bevakarens huvud, tubkikare och kameralins) på backkrönet och ger ifrån sig ett varninsgkackel. Alla gäss reser genast på huvudet och är redo för flykt. Det är tydligt att den vilde kommer vara en lämplig ledare för flocken! Observatören smyger försiktigt från platsen för att undvika att störa och ger sig av mot baslägret med en skön känsla i kroppen.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2014-02-14 2014-05-15