Projekt Fjällgås besvarar felvisande kritik från Norge - Svenska Jägareförbundet
bakgrund

Att det finns fjällgäss kvar i Sverige är något alla borde vara glada för. Men från vissa håll i Norge kommer det iställethårda ord och en önskan om att dessa hotade fåglar ska tas bort

Projekt Fjällgås besvarar felvisande kritik från Norge

Tyvärr har våra kollegor i Norge valt att på hemsidan www.piskulka.net angripa oss och föra fram kritik på ett sådant sätt att vi nu efter lång tvekan känner oss tvungna att bemöta delar av detta.

2014-04-30

Våra kommentarer i korthet till det som skrivs på den norska hemsidan

  • Informationen på den norska hemsidan är grovt vinklad och i flera fall direkt felaktig. Vi ber därför läsare av texterna på den norska hemsidan vara noga med att läsa dessa kritiskt och söka källor som understödjer den kritik som förs fram mot det svenska bevarandearbetet.
  • Den svenska populationen av fjällgås är vild och de utsättningar som gjorts har varit förstärkningsåtgärder av ett befintligt bestånd.
  • Alla utsättningsfåglar som används i Sverige kommer från ett nytt avelsprogram som bygger på västryska vildfångade fjällgäss. De sista utsättningarna från den gamla, kritiserade och avvecklade avelspopulationen gjordes 1999.
  • Vi är inte nöjda med att våra utsättningsfåglar ses utanför den tänkta flyttvägen dvs Sverige till Holland/Tyskland. Vi jobbar hårt för att förbättra våra utsättningar för att maximera nyttan för det svenska beståndet. I dagsläget har vi inte tillräckligt bra data för att utvärdera olika utsättningsmetoders effektivitet och vi ska därför även prova nya metoder.
  • Arbetet i Sverige sker inom ramen för det Svenska Åtgärdsprogrammet1 och vårt arbetssätt har fått stöd vid flera granskningar.
  • Hybrider mellan vitkindad gås och fjällgås är ett begränsat problem. Det handlar om få individer som ofta uppträder på kända fågellokaler, är lätta att upptäcka och rapporteras därför mycket flitigt. Det mesta tyder på att dessa hybrider är sterila. Vi jobbar hårt med denna fråga.

Vi har länge känt till kritiken på den norska hemsidan, men valt att inte bemöta denna eller föra fram kritik mot deras arbete för att undvika att fördjupa motsättningar och därmed stjäla nödvändig energi från bevarande arbete i Norge och Sverige

 

Mer detaljerade kommentarer

Genetik hos utsättningsfågler 

På den norska hemsidan ifrågasätts den genetiska kvaliteten både hos avelsbeståndet och hos den frilevande populationen. Men alla utsättningsfåglar som används i Sverige i dag, kommer från vårt nya avelsbestånd som byggts upp genom import av vildfångade fjällgäss från den västryska populationen. Utsättningsfåglarnas genetik speglar därför den västryska populationen som häckar norr om Uralbergen. Den västryska populationen har också genutbyte med den norska populationen4.  Fåglar från denna avelspopulation släpptes ut av Norge 2010 och 2011 för att förstärka den norska populationen. Den sista utsättningen med fåglar från den gamla kritiserade, och avvecklade, avelspopulationen gjordes 1999.

Den svenska populationen påstås utgöra ett hot mot de fåglar som häckar i Norge. Flera experter har granskat det svenska fjällgåsbeståndet under sen tid. Senast har den amerikanske genetikernAmato (2010)2 kommit fram till att de svenska fåglarna inte utgör något hot av betydelse mot den norska eller andra populationer. Vi rekommenderas av Amato att sätta ut fler fåglar.

Projekt Fjällgås har lyssnat på experter på genetik och i samråd med svenska myndigheter försökt finna konstruktiva lösningar på problemet.  De genetiska studierna som gjorts på fjällgäss har också varit föremål för två externa granskningar2,3  som ger stöd för vårt arbete. Vi har i enlighet med det svenska åtgärdsprogrammet valt att genom utsättningar av fjällgäss som speglar den västryska populationens genetik späda ut eventuella oönskade genetiska inslag.  Det är beklagligt att våra norska kollegor vägrar att acceptera de externa granskarnas rekommendationer utan fortsätter motarbeta arbetet i Sverige.

 Definition av den svenska populationen  av fjällgås

Enligt hemsidan är den svenska populationen inte vild. Den påstås dessutom vara återinplanterad (reintroduced).  Men enligt IUCN5 som granskat den svenska populationen är fåglarna vilda och eftersom populationen aldrig dött ut handlar vårt program om att förstärka det befintliga beståndet.

Flygande flock med fjällgäss

 

De svenska fjällgässen flyttar till Holland för att övervintra. Detta är anses vara onaturligt och därför bör dessa fåglar tas bort enligt kritikerna.

 

Flyttvägen

Den norska hemsidan dömer ut den svenska populationen bl.a. på grund av att den flyttar längs en västlig led. Flyttvägen som den svenska vilda populationen använder är (delvis?) ett resultat av en riktad åtgärd för att minimera förluster under flyttning och övervintring. Sedan utsättning inleddes med vitkindade gäss som fosterföräldrar flyttar de svenska fjällgässen till Holland och Tyskland för övervintring. En oberoende utvärdering genomförd av British Trust for Ornithology konstaterar att det inte går att bevisa att det funnits enfunnits en atlantisk flyttväg7(med övervintringsområde i västra Europa). Vi kan dock konstatera att det alltid setts fjällgäss i västra Europa, långt innan utsättningarna i Sverige började, och därmed ligger dagens övervintringsområde inom artens naturliga utbredningsområde. Vi klassificerar den västliga flyttvägen som mänskligt modifierad, men ser inte frågan som central för vårt bevarandearbete då vi anser att flyttvägar är dynamiska och fåglar (även gäss) ofta byter flyttvanor för att möta nya livsbetingelser.  Även om denna flyttväg inte var av betydande omfattning innan utsättningarna startade, anser vi ändå att det är ett acceptabelt avsteg från artens historiska uppträdande för att rädda arten kvar i Sverige. Den oberoende utvärderingen konstaterar också att frågan om den nuvarande flyttvägen är historisk eller ej inte är särskilt viktig i bevarandesammanhang.

Effektiviteten av utsättningar under senare år.

Vi är inte nöjda med hur utsättningarna i Sverige har fungerat under 2012 och 2013. Rekryteringsgraden har varit för låg. Orsakerna bakom den låga rekryteringen kommer troligen av att den vilda populationen dessa år har plågats av extremt högt predationstryck i häckningsområdet. Detta har gjort att alltför få utsättningsfåglar kunnat binda sig till den vilda populationen och vi har sett några exempel på att utsatta fjällgäss slagit följe med andra gåsarter eller tagit oväntade flyttvägar. De negativa erfarenheter väger vi mot att vi också har flera exempel på att utsättningsfåglar accepterats av de vilda fjällgässen. Effektiviteten har varierat kraftigt under åren och vi har fortfarande inte tillräckligt med data för att kunna utvärdera de olika metoder på ett bra sätt.Vi arbetar hårt för att bättre förstå vad som begränsar hur vi lyckas med våra utsättningar, att förbättra utsättningstekniken och vill även testa andra metoder.

 Hybridbildning mellan fjällgås och vitkindad gås

Hybridbildning mellan fjällgås och vitkindad gås får stort utrymme på den norska hemsidan.  Dessa hybrider kommer sig av att några få utsättningsfåglar, bara hanar, från innan 1999, blev felpräglade och tyvärr parat sig med vitkindad gås. Det är inte känt om dessa hybrider är fertila. Idag finns det kanske en sådan fjällgåshane kvar (den levde hösten 2013). De övriga felpräglade fåglarna har avlivats eller dött av andra anledningar.  Flera försök har gjorts för att skjuta den sista av dessa fåglar. Det måste tydligöras att de rapporter som kommer och de foton som publiceras kommer sig av ett fåtal individer på några få platser (främst Hjälstaviken) men som rapporteras mycket flitigt då dessa fåglar betraktas som spektakulära.  Dessa hybrider ses tillsammans med vitkindade gäss när de inte längre följer föräldrar fåglarna och verkar inte dras till fjällgåsflockar.  Vi i Projekt Fjällgås vill gärna se ett slut på denna hybridbildning och ska fortsätta våra ansträngningar med att avliva den sista fjällgåshanen, om den lever. Man kan för övrigt notera att det årligen återfinns ett tusental rapporter på Artportalen om gåshybrider med olika arter inblandade utan att någon ställer krav på avskjutning eller andra åtgärder.

Brist på samarbete mellan Sverige och Norge

Projekt Fjällgås beklagar att man från norsk sida kräver avveckling av det svenska beståndet och menar att båda sidor i stället borde kunna dra nytta av varandras erfarenheter och samarbeta. Från svensk sida har samarbetsviljan demonstrerats genom att Norge fick tillgång till fåglar från den svenska avelsverksamheten för utsättning både under 2010 och 2011.

 Genom betydande belopp från EU har den norska population getts möjligheter till omfattande stödåtgärder längs flyttvägen och det arbetet verkar nu efter många års arbete ge utdelning, vilket är mycket glädjande.  Vi hoppas att kunna få stöd från EU för att ändra på den negativa populationsutvecklingen även i Sverige och att genom att testa och förbättra utsättningsmetoder även öka rekryteringsgraden av utsättningsfåglar till det svenska vilda beståndet av fjällgås.  

Referenser

  1. Naturvårdsverket. 2010, Åtgärdsprogram för Fjällgås. Naturvårdsverket
  2. Amato. 2010. A Review of the Conservation Genetics Issues Confronting the Lesser Whitefronted Goose Recovery Program. AEWA document.
  3. Lacy, R. Comments on the genetic issues related to the new Action Plan for the Lesser Whitefronted Goose (LWfG). AEWA document
  4. Ruokonen et.al. 2010 Temporal increase in mtDNA diversity in a declining population. Molecular Ecology.
  5. Seddon. 2013. Guidance concerning the Conservation Translocation Status of the Lesser White-fronted Goose (Anser erythropus) in Sweden – following a request from the UNEP/AEWA Secretariat based on the recommendation of the AEWA Technical Committee. AEWA Document. LWfG Recap 5.2
  6. Marchant&Musgrove. 2011. Review of European flyways of the Lesser White‐fronted GooseAnser erythropus. AEWA document. http://lesserwhitefrontedgoose.aewa.info/sites/default/files/pictures/bto_lwfg_flyway_rep_final.pdf
  7. Mooij et.al. 2008. Analysis of historical observations of Fennoscandian Lesser Whitefronted Geese Anser erythropus in Sweden and the West Palearctic. VOGELWELT 129: 269 – 280

 

Flying LWfG

To know that Lesser White-fronted Geese are breeding in Sweden should be appreciated by everyone. But from some people in Norway this cause criticism and a proposal for a removal of this endangered population

 

The Swedish Lesser White-fronted Goose Project responds to unjustified criticism from Norway. 

 

Unfortunately our colleagues in Norway have chosen to attack us on the website piskulka.net. The criticism is delivered in such a way that we now, after long time of hesitation, find ourselves in position where a response to parts of it is necessary.

Our comments to the information on the Norwegian website in short

▪  Information on the Norwegian website is heavily biased and in some cases clearly false. Therefore, we kindly ask readers to study information concerning the Swedish birds at the Norwegian website critically and to search for sources that may support statements against the conservation work being carried out in Sweden.

▪   The Swedish Lesser White-fronted Goose population is wild and the releasesof birds that has been carried out is reinforcement actions of an existing population.

▪  All birds now released in Sweden originate from a new breeding programme based on wild-caught birds from western Russia. The last release of birds from the old criticised and nowadays dismantled, captive breeding station was made in 1999.

▪  We are not content with the fact that released birds are observed outside the planned migration route, i.e. the flyway between Sweden and the Netherlands/Germany. We work hard to improve the release technique to maximise the benefits for (recruitment rate to) the Swedish population. For the moment we lack sufficient data to evaluate the efficiency of different release techniques and therefore we will continue this efforts and plan to test new methods.

▪  The conservation work implemented in Sweden is in line with the National Action Plan1 for the species  and our way of working has been endorsed  in a number of external reviews.

▪  Hybrids between Barnacle Goose and Lesser White-fronted Goose is a limited problem. We are talking about a few individuals that regularly turn up in well-known birding sites, easily spotted and frequently reported.

 

We have long been aware of the criticism presented on the Norwegian website, but have chosen not to respond or criticise the responsible people to avoid deepening the conflict and steeling energy from conservation efforts within in respectively project.

 

Comments in detail

 

The genetics of the released birds

The Norwegian website questions the genetic quality of both the birds in the captive breeding station and the wild population. But all birds released in Sweden today originates from the new captive bred population which has been based on imports of wild caught birds from breeding areas in western Russia. The genetic constitution of the released birds therefore reflects the genetics of the west Russian population breeding north of the Ural Mountains. This population also has an exchange of genes with the birds breeding in Norway4 . Captive bred birds from Sweden were released by Norwegian authorities in Norway in 2010 and 2011 for augmentation of the population breeding in Norway. The last release of birds from the old criticized and nowadays dismantled captive breeding station was made in 1999. The Swedish population is accused of being a threat to birds breeding in Norway. However, the American genetic expert Amato2 has recently come to the conclusion that the Swedish birds do not pose a significant threat to the Norwegian or other populations. We are recommended by Amato to release more birds.

 

The Lesser White-fronted Goose Project has listened to genetic experts (with often give diverging advise) and has consulted Swedish authorities in an effort to find constructive solutions to any possible genetic problems . The genetic studies performed on Lesser White-fronted Geese have also been subject to two independent reviews2,3, both expressing support for our conservation work. In line with the Swedish National Action Plan we have chosen to release birds which reflect the genetic constitution of the west Russian population, thereby diluting possible introgressed genes. It is most regrettable that our Norwegian colleagues refuse to accept the recommendations of the independent conservation geneticists, and continue to oppose the work being done in Sweden.

Definition of the Swedish Lesser White-fronted Goose population

The Norwegian website claims that the Swedish population is not wild. In addition it is said to be reintroduced. But according to a consultation with IUCN5 , the birds are wild and since the population were never extinct, our program according to IUCN are to be defined as a reinforcement of an existing population.

 

LWfG flock

The Swedish Lesser White-fronted Geese migrate mainly to the Netherlands for wintering. This migration route is said to be unnatural and therefore the birds should be taken out according to the opponents.

 

The migration route

The Norwegian website condemns the Swedish population, i.a. on the ground that the birds use a western flyway. This route is (partly?) a result from a deliberate action many years ago to minimize the losses during migration and wintering periods. An independent review performed by the British Trust for Ornithology6  states that it cannot be proven that there has been an flyway from Fennoscandic breeding areas to wintering areas in Western Europe (referred to as a “Atlantic flyway”7). However, since there have always been reports of Lesser White-fronted Geese in Western Europe, long before the release of birds started in Sweden the present wintering area is part of the natural distribution area of the species. We classify the ”western flyway” as ” human modified”, but do not find this factor be of crucial importance in our conservation efforts as we regard migration routes to be dynamic. Birds including geese often change migration habits to meet new conditions of life. Even if the “Atlantic flyway” was indistinct before the release of Swedish birds started, we still regard the present situation as a justified deviation from the historical occurrence of the species as the purpose is to save the Swedish population from extinction. The independent review also states that the issue of whether the present flyway is historic or not should not be an overriding issue.

 

Efficiency of recent release program

We are not satisfied with the results of the release of birds that has been carried during 2012 and 2013. The degree of affiliation between released birds and the wild population has been low. We believe that extreme predation pressure observed in the breeding area during these years is responsible for the poor result. This pressure has resulted in a situation where too few released birds have become part of the wild population (recruitment) and we have seen some examples of released birds that have followed other goose species or followed unexpected migration routes. These negative experiences, however, must be regarded in the light of the fact that several released birds have joined the wild population. There is a great variation in efficiency between different years and we still lack data to be able to fully understand and evaluate the processes influencing the success of the releases. We work hard to gather more data and increase our understanding of  the reasons for the high variation . This is part of a wider effort to improve the release techniques and we intend to increase the analyses by including new methods.

 

Hybrids between Lesser White-fronted Goose and Barnacle Goose 

The issueof hybridization between and Barnacle Goose and Lesser White-fronted goose is given great attention on the Norwegian website. The reason for the formation of these hybrids is found in the fact that a small number of released Lesser White-fronted Geese, - only males from before 1999 -, unfortunately were imprinted erroneously and paired with Barnacle Geese females. It is not known whether the offspring. i.e. the hybrids,  is fertile or not. Probably only one of these males is still alive today (reported in autumn 2013). The remaining erroneously imprinted birds have been shoot by the project or are dead from other causes. There have been several attempts to shoot the remaining male.

It should be underlined that the reports concerning hybrids and the photos which are published, stem from a small number of individuals and mainly found at few areas (primarily Lake Hjälstaviken in Sweden). These birds are frequently reported as they are regarded spectacular by birdwatchers. When leaving the parents, the hybrids are seen together with Barnacle Geese and do not seem to be attracted to Lesser White-fronted Geese. The Lesser White-fronted Goose Project would like to see an end to this hybridization and will continue the efforts to take out the last male, should it still be alive. Moreover, it should be noted that thousands of observations on goose hybrids are reported every year on the Swedish Bird Reporting System, where a variety of species are involved, without causing alarm or call for destruction or other measures.

 

Lack of cooperation between Sweden and Norway

The Swedish Lesser White-fronted Goose Project regrets the fact that Norway insists on a dismantling of the Swedish wild population. We mean that both sides would benefit from an increased exchange of information and to be able to cooperate. From our side, the willingness to cooperate has been demonstrated by allowing Norway to use birds from our captive breeding station for release in Norway both 2010 and 2011.

EU has supported efforts linked to the Norwegian population and its flyway through significant amount of Euros. After many years of conservation work there are indications of a halt in the decline of the population size and even a positive trend in Norway, which is very encouraging. We hope to obtain support from EU to brake the negative trend found also in Sweden and to test and improve the release techniques, thereby increasing the degree of recruitment, of the released birds to the wild Lesser White-fronted goose population breeding in Sweden.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2014-04-30 2014-05-06