Hybrider mellan fjäll- och vitkindad gås - Svenska Jägareförbundet
bakgrund

Två hybrider mellan vitkindad gås och fjällgås avlivade 2015.

Hybrider mellan fjäll- och vitkindad gås


Hybrider mellan fjällgås och vitkindad gås kommer sig till stor del av Projekt Fjällgås historiska användning av adoptivföräldrar. Några av fjällgåsungarna som hade vitkindade gäss som fosterföräldrar blev felpräglade och såg sig själva som vitkindade gäss. Detta fick till följd att 6 fjällgåshanar bildade par med vitkindade gäss och skapade hybridavkomma.Användningen av vitkindade gäss som fosterföräldrar avslutades 1999.

Dessa hybrider följer alltid moderarten, d.v.s. vitkindad gås, och har aldrig setts norr om Krokom i Jämtland, ca 350 km söder om häckningsområdet. Hybriderna beter sig och uppträder som vitkindade gäss, vilka de också tyr sig till. De visar med andra ord inget intresse för fjällgåsflockar och omvänt gäller att fjällgäss inte visar något intresse för hybriderna. Att hybriderna skulle ingå i den svenska fjällgåspopulationen borde därför kunna uteslutas. Men enligt BirdLife Norge är dessa hybrider en del av den svenska fjällgåspopulationen och utgör ett allvarligt hot mot de norska fjällgässen.

BirdLife Norge anser det vara belagt att dessa hybrider har parat sig med vitkindade gäss och fått avkommor, dvs. att andragenerationshybrider existerar. Vi har lagt mycket kraft på att försöka reda ut detta, eftersom frågan om andragenerationshybrider genom flera steg av tolkningar - alla välmenade för att sprida en intressant observation - kommit att bli något missbedömd i t.ex. Fågelåret 2010 (SOF 2011). Det som finns belagt är att en hybridhona setts på bo i en koloni av vitkindade gäss 2010. Att honor av gäss, som själva inte häckar, kan lägga sig på andra honors bon är väl känt. Likaså händer det att avkommor kan dröja sig kvar i ”familjen” i flera år (t.ex. Scheiber et.al. 2013). Detta kan förklara varför den aktuella hybridhonan senare samma år sågs i en flock med hybridavkommor, då tillsammans med en fjällgåshane samt vitkindade gäss.

Till saken hör att det är osannolikt att hybrider mellan arter med stort genetiskt avstånd, som t.ex. mellan Anser och Branta gäss, producerar någon fertil avkomma. Hybridhanar har något högre sannolikhet än hybridhonor att vara fertila (MacCarthy 2006, Ottenburghs et.al. 2016b). Att en honhybrid mellan en Anser och Branta gås skulle vara fertil är högst osannolikt. Om BirdLife Norge hade gjort sig mödan att kontrollera sin sensationella slutsats med någon svensk organisation som t.ex. Projekt Fjällgås eller BirdLife Sverige, eller en ansvarig myndighet, så hade kanske budskapet nyanserats i denna rapport.

Projekt Fjällgås har prioriterat att avliva alla fjällgåshanar som bildat par med vitkindad gås - den sista dog 2013 - och även lagt stor kraft på att ta bort hybriderna. Under 2015 och 2016 har betydande ansträngningar gjorts för att avliva de sista hybriderna. Att skjuta fåglarna har dock inte i första hand utförts för att vi sett dessa som ett hot mot fjällgässen, utan för att vi känt ett ansvar för att rätta till det som tidigare blev fel och för att minska konflikterna mellan olika aktörer. Idag finns det förmodligen 4 hybrider kvar i livet och under 2017 hoppas vi kunna stänga detta tråkiga kapitel i projektets historia för gott. Vi delar BirdLife Norges syn på att dessa fåglar bör avlägsnas, men anser att organisationen blåst upp betydelsen av dessa hybrider på ett helt oproportionerligt sätt.

Hybrids between LWfG and Barnacle Goose

LWfGxBG hybrids

Two hybrids between Lesser White-fronted GoosexBarnacle Goose taken out 2015.


The existence of hybrids between LWfG and Barnacle Geese are mainly due to the historical use of foster parents. Some of the young LWfG with Barnacle Geese as foster parents became falsely imprinted and behaved like Barnacle Geese. As a result, 6 LWfG males paired with Barnacle Geese in the wild resulting in hybrid offspring. The use of Barnacle Geese as foster parents was ended in 1999.

The hybrids always follow the mother species, i.e. Barnacle Geese. They have never been observed north of Krokom, approximately 350 km south of the LWfG breeding area. The hybrids behave and act as Barnacle Geese and associating with this species. In other words, they do not find flocks of LWfG interesting and LWfG are not attracted to the hybrids. For that reason, an inclusion of hybrids in the Swedish LWfG population ought to be ruled out. But according to BirdLife Norway these hybrids are part of the Swedish LWfG population and pose a serious threat to the Norwegian geese, should the two populations come into contact.

BirdLife Norway regards pairing between hybrids and Barnacle Geese to be verified and that offsprings have been produced, meaning that second generations hybrids exist. We have chosen to give this case a considerable attention, as the issue of second generation hybrids through several interpretation steps – all well-intended and part of an ambition to circulate an interesting piece of information – have become somewhat misinterpreted, e.g. in Fågelåret 2010 (SOF 2011). What has been observed is a female hybrid laying on a nest in a Barnacle Geese colony in 2010. It is, however, well-known that non-breeding female geese can sit on nests belonging to other females. Earlier years offspring may also linger with the “family” for several years (Scheiber et.al. 2013). This could be the explanation to the observation where actual female hybrid, later, the same year, was reported as part of a (family?) flock consisting of hybrids, a male LWfG and Barnacle Geese.

Furthermore, it is unlikely that hybrids between species with large genetic distance such as Anser and Branta, would produce fertile offsprings. Hybrid males seems to have somewhat higher probability to be fertile compared to hybrid females (MacCarthy 2006, Ottenburghs et.al. 2016b). Hence, fertile female hybrids between Anser and Branta species would be highly unlikely. If BirdLife Norway had controlled its sensational conclusion with an Swedish organisation, knowing the local conditions, such as the Swedish LWfG Project or BirdLife Sweden or an responsible authority, the strong statement would, perhaps, been modified.

The Swedish LWfG Project has given priority to the termination of all the 6 LWfG males pairing with Barnacle Geese. The last male died in 2013. The Project has also worked hard to eliminate the remaining hybrid offspring, particularly in 2015-2016. The take out of hybrids has not been justified because of a possible threat to other populations, but because the Project is eager to correct the regrettable consequence of previous conservation activities and to reduce the conflicts between different stakeholders. Today there are estimated 4 hybrids still alive and during 2017 these will hopefully be eliminated, thereby permanently putting an end to a sad chapter in the history of the Project. We share the opinion expressed by BirdLife Norway regarding the elimination of the hybrids, but consider the problems related to the hybrids to be blown up in a totally disproportionate way.

Scientific framework with references for interested readers

  • The hybrids exclusively follow the mother species and not LWfG. No back-crossing with any of the species (second generation hybrids) have been confirmed.
  • It is unlikely that the hybrids are fertile, but recent works have shown that there may be a risk that males may have ability to reproduce if they are able to find a partner (Ottenburghs et.al. 2016b).
  • All LWfG males in pair with Barnacle Geese in Sweden have been ringed, and origin is therefore known.
  • No mixed pairs have been observed since 2013.
  • 4 out of 6 LWfG males have been taken out in Sweden. The remaining two have died from other causes.
  • A campaign to eradicate the hybrids in Sweden has resulted in an estimation of 4 hybrid offspring still being alive (November 2016). Both in Sweden and in the Netherlands the numbers have gone down, since no additional hybrid offspring is produced.
  • It is known that hybrids between LWfG and Barnacle Goose are produced also in the wild (McCarthy 2000, Kampe-Persson & Lerner 2007, Ottenburghs et al. 2016b).
  • A recent study on Galliform hybrids showed that hybrid fertility decreases in subsequent generations (Arrieta et.al. 2013), indicating that even if a first generation male (LWfG x Barnacle) hybrid hypothetically may pair with an LWfG female, the second generation offspring will show extremely low fertility.

References

Arrieta, R.S., Lijtmaer, D.A., & Tubaro, P.L. 2013. Evolution of postzygotic reproductive isolation in galliform birds: analysis of first and second hybrid generations and backcrosses. Biol. J. Linn. Soc. 110: 528-542.

Kampe-Persson, H & Lerner, H. 2007. Occurence of hybrid Geese in Sweden – a conservation problem? Ornis Svecica 17: 154-186

McCarthy E.M. 2006. Handbook of avian hybrids of the world. Oxford University Press, Inc

Ottenburghs, J. Megens, H-J. Kraus, R.H.S. Madsen, Ole. van Hooft, P. van Wieren, S.E. Crooijmans, P.M.A. Ydenberg, R.C. Groenen, M.A.M. Prins, H.H.T. 2016a. A tree of geese: A phylogenomic perspective in the evolutionary history of true geese. Molecular phylogenetics and evolution 101: 303-313

Ottenburghs, J. van Hooft, P. van Wieren, S E. Ydenberg, R C. Prins, H H T. 2016b. Hybridization in geese: a review. Frontiers in Zoology 13: 20

Scheiber, I.B.R, Weis, B.M., Hemetsberger, J. & Kotrschal, K. 2013. The social life of Greylag Geese. Book. Cambridge University Press. Great Britain.

SOF- BirdLife Sverige. 2011. Fågelåret 2010. Halmstad


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2017-01-04 2017-01-18