bakgrund

Hur ska ett projekt bete sig när det sägs bli utvärderat av någon annan som saknar kunskap nog för att göra det? Projekt Fjällgås kritiseras hårt av det norska fjällgåsprojektet i en rapport som sägs vara en utvärdering men utan att den kunskap Projekt Fjällgås besitter har efterfrågats. En mycket märklig situation och vi har valt att bemöta detta med de rader som presenteras nedan

Projekt Fjällgås svar på norsk rapport

BirdLife Norge är en intresseorganisation med drygt 9 000 medlemmar som utvecklat en mycket kritisk inställning till svenska fjällgäss och det arbete Projekt Fjällgås i Sverige bedriver. Det senaste utspelet från föreningen är att producera en rapport som sägs kritiskt utvärdera utsättningar av fjällgäss.
Rapporten finns här.

Men för att utvärdera ett projekt krävs att man gör en grundlig genomgång av all data och att arbetet utförs i dialog med det berörda projektet. Under framtagandet av denna rapport har författarna varken efterfrågat data eller dialog med vårt projekt, trots att huvudfokus för rapporten ligger på svensk verksamhet.

Slutsatserna i rapporten är - inte oväntat - att allt bevarandearbete för den svenska fjällgåsstammen ska upphöra och alla resurser i stället ska satsas på det arbete som BirdLife Norge bedriver. Likaså innebär den norska linjen att den svenska populationen ska avlägsnas från det vilda för att ge möjlighet till etablering av det norska beståndet i Sverige genom invandring. Man kan i sammanhanget notera att trots mer än 20 års försök och flera miljoner kronors bidrag från EU har man ännu inte lyckats återetablera en population i Finland.

Rapportens kvalitet

Rapporten är välskriven på klanderfri engelska och innehåller mycket information. Den tid och kraft som lagts ner på dokumentet är imponerande och några avsnitt innehåller tänkvärda texter. Men det positiva med rapporten förtas av den stora mängden felaktigheter och författarnas stora ansträngningar att ensidigt försöka svartmåla allt arbete som utförts och fortfarande sker i Sverige. Vissa brister kan troligen förklaras av det faktum att trots att mycket av texterna cirklar kring svenska förhållanden, har inga som helst kontakter tagits med vare sig med Projekt Fjällgås eller, enligt uppgift, BirdLife Sverige eller med Naturvårdsverket. Andra felaktigheter sammanhänger med författarnas ovilja att acceptera fakta som talar emot den egna linjen. Av de talrika figurer som presenteras används bara en del som källa i texten (av 55 figurer används 33, dvs. 40 % av figurerna är överflödiga) och bara två av de fyra tabellerna kommenteras.Sammantaget gäller att rapporten inte uppfyller den kvalitet som krävs för att kunna beteckna den som utvärdering. Rapporten är inte heller granskad eller godkänd av någon oberoende person eller organisation.

Faktafel

Vid en genomgång av den norska rapporten har vi funnit fler än 80 påståenden som är antingen felaktiga eller kan ifrågasättas. Nedan kommenteras tre konkreta exempel på felaktiga påståenden från den långa listan. Några fler hittar du här

Påstående i norska rapporten Fakta
En population av övervintrande fjällgäss har etablerats i Sverige som en följd av utsättningar sedan 2010. Under månaderna januari och februari under perioden 2010-2016 har en (1) enda fjällgås setts  i Sverige (under januari 2016).
Det svenska projektet har problem med en skev könskvot bland sina utsättningsfåglar och nästan bara (kanske enbart) hanar sätts ut. Att könsbestämma ungfåglar är svårt, men inget tyder på en skev könskvot. Under 2016 var exempelvis kvoten till 54 % hanar, 46 % honor.
Utsättningarna av fjällgäss i Sverige sedan 2010 bidrar inte till den svenska vilda populationen. I flockarna av vilda fjällgäss i Sverige är idag ungefär 40 % utsättningsfåglar. Bland de 6 kända och lyckade häckningarna i Sverige 2016 var honan i två par en utsättningsfågel.

 

Ifrågasättande och utelämnande av information

Ett genomgående drag i rapporten är att ifrågasätta fakta och oberoende experters slutsatser och rekommendationer. Dessutom förtigs viktiga dokument när de har ett innehåll som talar mot den linje som den norska rapporten företräder. Två exempel på detta nedan

  1. BirdLife International och IUCNs rödlista från 2015 omnämns inte då den svenska populationen där erkänns och därmed går emot den norska linjen.
  2. IUCN klassificerar den svenska populationen som förstärkt och vild. Detta går mot den norska linjen och ifrågasätts därmed ifrågasätts. IUCN borde dock vara bättre på att tolka sina egna definitioner än BirdLife Norge.

 

Slutsats

Rapporten anges vara en utvärdering av utsättningar av fjällgäss med särskilt fokus på Sverige, men innehåller få analyser. En anledning till detta är att en mängd grundläggande data från Sverige saknas i utvärderingen och dessa har heller aldrig efterfrågats. Kopplingen mellan den information som presenteras och de slutsatser som dras är svag eller ibland obefintlig. En granskning av rapporten visar att huvudsyftet inte varit att göra en seriös utvärdering av den svenska verksamheten utan istället haft som mål att svartmåla det arbete som myndigheter och organisationer bedrivit och fortfarande bedriver idag. Rapporten måste därför tas för vad den är, nämligen en produkt styrd av ideologi, där alla fakta som talar för ett fortsatt arbete med fjällgåsen i Sverige avfärdas eller förtigs. Det som skulle kunna ha varit en värdefull källa till ökad kunskap om fjällgåsen inom den Fennoskandiska regionen har nu i stället blivit en enkelspårig och partisk redovisning som inte borde förtjäna någon större uppmärksamhet. 

Konflikten mellan fjällgåsprojekten i Sverige och Norge

I länkarna nedan försöker vi beskriva huvuddragen i den kritik som framförs i rapporten och bemöta den ur vårt perspektiv. Avslutningsvis försöker vi, i nedanstående länkar, sätta det hela i ett vetenskapligt perspektiv med referenser för de som vill läsa mer.

  1. Genetiken hos svenska fjällgäss
  2. Den svenska fjällgåspopulationens flyttväg
  3. Hybrider med vitkindad gås
  4. Svenska fjällgäss födoval
  5. Svenska fjällgäss skygghet
  6. Är den svenska populationen förstärkt eller återinförd?

 


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2017-01-03 2017-02-16