Sammanfattning av Temakvällen den med Felton och Malmsten 7 juni 2017

Fodrets betydelse för älgen, Älgarnas foder och hälsa – Annika Felton SLU

• Bakgrund
• Resultat provsamling 2014/2015 dietens roll (7 älgförvaltningsområden)
• Stödutfodring

Näringsbalansen: Älgen eftersträvar specifika proportioner cellulosa, fetter, proteiner etc. Balansen i vomfloran är viktig för älgen. (visar studie på älgar i fångenskap)

Mångfalden i dieten är viktig för älgen. Mångfalden i dieten borde öka chansen för vild älg att nå sitt näringsmål.

Vid för högt eller för litet socker- och proteinintag, kompenserar älgen med att äta mer ”kvist”, dubblering av kvist intag.

Vad har förändrats i fodret? Skogarna har blivit mörkare, volymen gran per ha har ökat. Detta har medfört mer risfattiga marker, mindre skvattram, lingon, blåbär.

Studien: Granskning av vominnehållet från 520 älgar, provperiod 23 oktober 2014 till februari 2015

1. Samband diet/näringsintag/kondition (index på hälsa)
2. Hur ser sambandet ut Kondition-/landskapets foder resurser/

Svar från studien:

Tall är stapelföda

Tallintag är inte relaterat till konditionen hos kalvarna

Kost bestående av tall, en, gran och i övrigt få inslag av växter medför låga kalvvikter

Mångfalden av växter i dieten spelar stor roll för områdets kalvvikter

Sälg, asp, lingonris samt tall (där tall står för upp till 40% av födointaget), ger högre kalvvikter.

Vilka landskapsfaktorer förklarar skillnaderna i älgarnas kondition?

Ungskogarna spelar en viktig roll. Både arealen ungskog och mångfalden i ungskogar spelar en viktig roll. Proportionen ungskog av skogsarealen förklarar variationen i kalv vikterna bäst. Sannolikheten för riktigt låga kalvvikter ökar ju mindre tallareal och ju mindre ungskogsareal som finns.

Stödutfodring:

16% av älgarna i studien hade stödutfodrats med sockerbetor, morötter eller potatis

6% av älgarna i studien har stödutfodrats med ensilage.

Betor innehåller mycket socker och vatten. D.v.s. mycket lättsmälta kolhydrater. Älgarnas vomflora är ej anpassad för snabba kolhydrater.

Om älgen har ”obalans i intaget” d.v.s. ensidig kost, dubblerade de sitt matintag. De äter alltså mer mat totalt om kosten är ensidig. Näringsbalansen är viktig för älgen.

 Jonas Malmsten – Älgens reproduktion & population

Reproduktion

Sommardödlighet hos älgkalv är klimatberoende. Sommardödligheten varierar mellan 5 till 35 %. Den högre siffran vid varma och torra somrar. Blöta och kalla somrar är bäst för älgen.

Genomsnittligt går hondjuren 1-2 år innan de är könsmogna och kan kalva. I Studien påvisades älgar i Sörmland som varit 7 år och ändå inte könsmogna.

Älgen behöver idissling/vila 10-12 gånger per dag. Det är viktigt att älgen får vila.

Ko:

Ung ko 2-5 år                               – 1 kalv

Gammal ko 12-25                       – 1 kalv

Ko 5-12 år gamla                         - 2 kalv

Högre vikt hos kon medför ökad sannolikhet att hon är könsmogen

Tjuren behöver lång tid på sig under brunst perioden (uppvaktar en och samma ko länge, finns exempel där tjur följt kon i 5 dagar).

Äldre tjurar rör sig över större områden. Ungtjurar rör sig mindre. Tjurar lever inte lika länge som kor, de skjuts ofta vid 2-3 års ålder.

Stora tunga tjurar får med större sannolikhet betäcka ”kor”.

Lokal anpassning är viktigt:

Ju tätare det är med älg, desto lägre andel tjur kan man tillåta. (under 7älg/1000 ha räknas som låg täthet).

Balans Foder/ djur

Foder, väder, sjukdomar, trafikskador och selektivt skytte är viktiga faktorer som påverkar älgpopulationen.

-spillningsinventera

- Älgobs/avskjutning

- käkar/ålder (Blekinge har högsta åldern på sina skjutna hondjur)

- Trafikskadade älgar ( ta med i planerna, för helhetsbild)

Medvetna och omedvetna val, vid jakttillfällena: Fokusera på stammen som blir kvar….

”Oftast får man de tjurar man bestämmer sig att få”.

Exempel på situationer:

Ko med två kalvar, skjut den minsta kalven… den stora har ett försprång, lättare att klara sig, gå upp i vikt etc.

Två kvigor, skjut den minsta kvigan … den större kommer i brunst tidigare.

Ett fungerande kalvskytte är viktig för älgstammen. Eftersträva 60-70% kalvavskjutning.

bakom studien/forskningen om foder-hälsa och skador, står Naturvårdsverket, SVA och Södra.