Besökarna hälsades välkomna av Pär-Ola Andersson, ägare och ansvarig för anläggningen. Efter lite kaffe med goda viltprodukter inledde Pär-Ola utbildningen med en kort historik om anläggningarna i Sjunkaröd. Det hela började för drygt 30 år sedan med ett lite vilthägn för ett fåtal vildsvin. Sedan dess har allt ökat i omfattning. Som mest har man haft 16 vilthägn med upp till 350 vildsvin. Slakteriet började i liten skala, som sedan utökats till dagens anläggning med ett modernt slakteri med anställd personal. En välutrustad konferensdel för event och utbildning finns numera också. Verksamheten har ökat hela tiden och sedan 8 år slaktar man även lokalt uppfödda tamdjur. Ungefär 1500 klövvilt och 2000 tamboskap passerar varje år slakteriet, styckningen och charkanläggningen. De färdiga produkterna försäljs på plats och via flera stora livsmedelskedjor. 
Sedan följde själva utbildningen som började med etikfrågor för jägarna. Allt från val av ammunition till avlossade skott. Redan här lägger man grunden för att erhålla en bra viltköttsprodukt. En kula som inte ger ifrån sig splitter och ett välplacerat skott är bästa början för ett bra omhändertagande. När vilt ligger är det dags för passningen, som bör ske så snart som möjligt.  Om man har en slaktbod i närheten är det bäst om man tar viltet dit för passningen. Helst bör man spola av viltet innan man öppnar det. Detta är extra viktigt när det gäller vildsvin och hjort, som ofta är nersölade med lera och jord. Bäst passar man om viltet hängs i ett eller båda benen med fäste ända ute vid klöven. När man öppnat viltet är allt vatten absolut förbjudet. Passningen skall göras med största möjliga renlighet. Rena verktyg, som tvättas (desinficeras) mellan olika moment. Plasthandskar och ärmskydd är ett måste. Flera bra tips nämndes, t ex att för att undvika spill från tarmen används buntband. Eventuella föroreningar torkas bort med papper så noggrant som möjligt. Först avlägsnas magar, tarmpaketet , sedan tar man bort de röda organen. Om viltet skall till ett viltslakteri förpackas de röda organen i en steril plastpåse. Nu är viltet klart för att sändas till viltslakteriet. Transporten måste ske så viltet inte smutsas ner. 
När sedan viltslakteriet tar över (eller man fortsätter i egen regi, efter hängning), så är renlighet och noggrannhet det viktigaste. Sjunkaröd tycker att man skall flå kroppen, ta bort huvudet och klövar o dyl. innan man hänger viltkroppen. När man senare styckar så blir det mycket som kasseras innan man är framme vid färdiga styckdetaljer. Av tre kilo bruttovikt blir det ett kilo färdig produkt. T ex skär man bort minst 10 cm runt skotthålen, andra delar som förorenats, kasseras.
Träffen avslutades med en givande frågestund.                               

Jan Elmeklo