bakgrund

Svenska Jägareförbundet

Blekinge

Afrikansk svinfeber

Åtgärder som bör vidtas vid misstänkt fall av Afrikansk svinfeber och CWD, Cronic Wasting Desease

Fotograf: ANDERS NYBERG

2019-09-06

Afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest (ASF) är en virussjukdom som drabbar tamgris och vildsvin (men inte människa). Den sprider sig snabbt i Europa och Asien och utgör ett stort problem för grisbranschen och samhället. Spridning kan ske mellan djur eller med material, kläder, skodon och livsmedel. Viruset överlever mycket länge i kallrökt fläsk, skinka och korv. Det finns en tydlig risk att vi får in ASF i Sverige, och det är då mest sannolikt att det är vildsvin som drabbas.

 

Övervakning av ASF med jägarnas hjälp

Om sjukdomen etableras i Sverige är det nödvändigt att vi upptäcker smittan snabbt så vi kan bekämpa den effektivt. Alltså är det mycket viktigt att undersöka alla självdöda vildsvin som påträffas. Detta kan jägarna hjälpa till med.

  • ·         Rapportera självdöda vildsvin till SVA via www.rapporteravilt.se
    eller genom att ringa till SVA på 018-67 40 00.
    Om du kan hjälpa till med provtagning får du instruktioner från SVA om hur du ska göra.

 

Andra råd till jägare

  • Släng inte resterna av din matsäck i skog och mark där vildsvin kan äta dem! Livsmedel såsom importerad kallrökt skinka och korv kan i värsta fall sprida ASF till vildsvinen. Därför ska alla matrester slängas i soporna.
  • Om du jagar utomlands i ASF-smittade länder kan du får smittat blod på dina kläder etc. Därför bör du rengöra dina kläder, skodon och utrustning från blodfläckar innan du använder dem i Sverige igen.

Om du har utländska jaktgäster bör du uppmana dem att rengöra kläder, skodon och utrustning på samma sätt innan de jagar i Sverige.

På Svenska Jägareförbundets hemsida finns mer information om ASF riktad till jägare.

 

CWD

Chronic wasting disease (CWD) är en prionsjukdom som spridits bland hjortdjur i Nordamerika sedan 1960-talet. Sjukdomen, som också kallas avmagringssjuka, har även påvisats hos vildren, älg och kronhjort i Norge, samt hos älg i Finland. Samtliga påvisade fall på älg och kronhjort har hitintills varit på äldre djur. I Sverige upptäcktes den första gången i våras hos två 16-åriga älgkor i Norrbotten.

Det finns olika varianter av sjukdomen. Fallen hos äldre älgar och kronhjort kan vara spontant uppkomna. Om det stämmer så kan den här varianten förväntas förekomma hos äldre hjortdjur oavsett vilket land de befinner sig i. Den variant som upptäckts på vildren i Norge verkar istället vara smittsam och liknar mer den variant av sjukdomen som sedan tidigare beskrivits från Nordamerika. Sjukdomen förefaller att inte drabba människa, men smittriskerna är inte helt utredda. Myndigheterna rekommenderar därför att man inte äter djur som bär på CWD.

Vi övervakar nu sjukdomen i två steg:

1) en generell övervakning av sjuka och självdöda hjortdjur 2018-2020 på nationell nivå i hela landet enligt EUs rekommendationer – se mer nedan, och

2) en intensivare utökad provtagning på normalskjuten älg och slaktad ren (rådjur i förekommande fall) 2019 i Norrbotten i det älgskötselområde där de två fallen hittades i våras. Särskild information om denna provtagning har spridits i det aktuella älgskötselområdet och tas inte upp här.

 

Nationell övervakning av CWD under 2018-2020 med jägarnas hjälp

För att förstå vilken variant av CWD vi har i Sverige behöver vi ta reda på mer om sjukdomens förekomst; - Var i landet finns den, hos vilka djur förekommer den och hur ser spridningen i kroppen hos de sjuka djuren ut? Vi kan sedan göra en bedömning av om sjukdomen förefaller smittsam, och därför om möjligt behöver begränsas, eller om den är spontant uppkommen och kan lämnas utan särskild åtgärd.

För att få in den nödvändiga informationen behöver vi jägarnas hjälp med provtagning, och vi ber er därför påminna dem om nedanstående:

    • De djurarter som ska provtas rådjur, kronhjort och älg
      Provtagningen inriktas på
    • självdöda djur,
    • sjuka djur
    • trafikdödade djur
    • normaljagade djur som kasseras vid uppslaktning pga sjukdomstecken
    • Endast djur över ett års ålder ska provtas
    • Vid avlivning ska djuret skjutas i halsen – inte i huvudet
    • Den som sänder in prover kan begära ersättning. Man kan få 300 kr per prov. Mer information om ersättning samt blanketter finns på Jordbruksverkets hemsida.
    • Det finns en bra instruktion om CWD-provtagning som ni kan gå igenom med jägarna eller skicka ut till dem i ett mail.
    • Det finns också en särskild instruktion för eftersöksjägare.

På SVAs hemsida finns generell information om CWD, samt detaljerad information om CWD-övervakningen i Sverige.

På Svenska Jägareförbundets hemsida finns mer information om CWD riktad till jägare.

 

Kontakt

Om ni har frågor om övervakningen av ASF eller CWD kan ni kontakta

-          Jordbruksverkets handläggare Maria Cedersmyg eller Karolina Wall
(vx 035- 15 50 00), eller

-          SVAs handläggare Neele Dose, Gustav Averhed eller Kaisa Sören
(vx 018- 67 40 00).

 

Tack för er hjälp!

Tillbaka till överblick