Afrikansk Svinpest (ASF)

Jägareförbundet Halland följer utvecklingen i Fagersta väldigt noggrant. Vi har en mycket bra dialog med LRF Halland, med Länsstyrelsen (Länsveterinären) och många skogs- och markägare.

Eftersom Halland, tillsammans med Skåne, Blekinge och Södermanland är benämnda som s.k. riskzoner för ASF så finns det, på pappret en väldigt god beredskap.

Jägareförbundet har i snart åtta år informerat om risken med ASF och på nationellt plan varit inblandade i arbetet med utbrott på kontinenten där personal gjort besök i bland annat Baltikum och Tjeckien för att sätta sig in i arbetet med att förhindra smittspridning och skaffa erfarenheter inför ett eventuellt utbrott i Sverige. Riksjaktvårdskonsulenten Daniel Ligne sitter även med i det expertråd Jordbruksverket och SVA har satt samman i frågan.

Ansvaret vad gäller ASF ligger hos Jordbruksverket där organisationer som SVA, LRF och Jägareförbundet har en understödjande roll genom expertis och handlingskraft.

Utbrottet i Fagersta är ett så kallat punktutbrott där smittan på ett eller annat sätt introducerats i en vildsvinspopulation. Vildsvinspopulationen i det aktuella området är onormalt tät vilket i stor utsträckning kan förklaras med den bristfälliga hanteringen av hushållsavfall på soptippen Sänkmossen i Fagersta kommun som kan sägas ha utgjort en enorm foderplats för vildsvin.

Punktutbrott likt dessa har tidigare uppkommit i Belgien och Tjeckien där de har kunnat hanteras utan att smitta spridit sig ohämmat i resten av landet. Viktigt att notera är att det just en s.k. punktsmitta och att den skiljer sig från frontsmitta där infekterade vildsvin från andra populationer vandrar in i nya områden och ständigt fyller på smittan. Detta är idag främst ett problem i Polen och Baltikum där smittade vildsvin vandrar in från Belarus och Ryssland vilket gör att arbetet med att förhindra ny smitta försvåras avsevärt.

Metoden som används i Fagersta bygger på erfarenheter från andra utbrott på kontinenten där en stor mycket zon undantas från aktivitet, en mindre kärnzon etableras där vildsvinen får självdö och en större zon utanför denna stängslas där alla vildsvin kommer att avlivas. Den främsta anledningen till den stora zon som undantas är inte i första hand att man vill hindra smittspridning via människor eller mänsklig aktivitet som skulle kunna medföra spridning t.ex. via fordon eller på kläder och skor utan att man vill ha en så liten störning som möjligt på vildsvinen i området. Enkelt uttryckt vill man att de skall stanna där de är för att antingen självdö eller i senare skede avlivas. Det är viktigt att komma ihåg att smittan i första hand sprids från grisdjur till grisdjur. Om andra djur, rovdjur asätare etc. får i sig rester från avlidna vildsvin så är viruset redan förverkat, d.v.s. andra djur kan inte föra smittan vidare på det sättet. Viruset i sig är dessutom relativt enkelt att sanera. Vatten, diskmedel och en skurborste räcker på t.ex. stövlarna. 

Vad har hänt till och med vecka 37?

Nedan är en redogörelse för det arbete Jägareförbundet varit direkt involverade i och de slutsatser man kan dra av det, detta är på intet vis en heltäckande redogörelse för arbetet med ASF avseende andra organisationer eller myndigheter.

Jägareförbundet kontaktades av SVA direkt då det första provsvaret visat sig positivt och har sedan dess arbetat intensivt med frågan både direkt på marken och genom att samverka och informera kring vad som händer och vad som troligen kommer att hända. 

Direkt på marken har jägareförbundets arbete i första hand handlat om att identifiera berörda jaktlag och jägare, utbilda och organisera dessa i att söka efter, provta och forsla kadaver till väg för att destrueras. Från första positiva provsvar till att ett 40-tal jägare utbildade i biosäkerhet började genomsöka kärnområdet för smittan tog det mindre än tre dygn vilket är anmärkningsvärt snabbt jämfört med andra utbrott i Europa där det oftast tagit fler veckor att skaffa en lägesbild och organisation för ändamålet. Här har systemet Viltdata vi använder för att rapportera avskjutning och viltobservationer varit avgörande då det möjliggjort att snabbt skapa kontakt med jaktlag och jägare inom området.

Arbetet med att söka efter och forsla bort kadaver är mycket krävande då sjuka djur söker sig till tätningar och vatten, sökteamen går två och två genom terrängen och arbetet kräver att varje granruska och slyhög och lyfts och söks igenom. Funna vildsvin märks i en kartapp, provtas av personal från SVA och forslas manuellt i viltpulka till väg där de hämtas av lämpligt fordon för destruering.

Närmast skall området utanför kärnan genomsökas vilket kräver fler människor i sökinsatsen vilka kommer att utbildas och sättas i arbete under helgen 16–17/9 enligt den plan som presenterades tidigare. Under helgen v.37 medverkar över 400 personer i sökinsatserna.

På ett bredare plan kommer Jägareförbundet fortsätta att informera, samverka och utbilda i frågan. Information har gått ut i omgångar till samtliga medlemmar och vår websida med information uppdateras kontinuerligt. I samtliga län berörda av vildsvin kommer informationsmöten att hållas på olika vis där personal och förtroendevalda medverkar. I denna situation är det av yttersta vikt med information som är saklig och bygger på fakta då det blir mycket spekulationer och alternativa fakta som sprids. 

Några slutsatser och råd vi redan nu kan ge. 

• Intresset från media är enormt, ta hjälp av ditt förbund i frågor som rör ASF och media.
• Jägarnas organisering har varit avgörande för den snabba insatsen. För dig som jagar eller arrenderar ut mark är det av yttersta vikt att du eller de som jagar på din mark har uppdaterade uppgifter i Viltdata. Vill du ha hjälp med detta kontaktar du jaktvårdskonsulent i ditt län.
• Rapportera alla vildsvin du hittar döda tillhttps://rapporteravilt.sva.se/ eller SVAs växel 018-674000
• För dig som jagar är det extra viktigt att inte lägga rester efter skjutna vildsvin på en plats där de kan hittas och misstas för självdöda då detta kan leda till onödiga rapporter och ryktesspridning. Destruera eller gräv ner, märk upp eventuella rävåtlar.
• Om du vill öka hygien kring samlingar vid t.ex. jakt kan du till se att det finns vatten, en rejäl borste och diskmedel för framförallt skor och stövlar. Viruset trivs ej i torrt och varmt, tvätta kläder eller häng in i torkskåp/bastu.

Magnus Stolpe

Ordförande Jägareförbundet Halland

Mattias Wahle

Jaktvårdskonsulent Halland