Vildsvinpasset är huvudsakligen anpassat efter tre vanliga jaktformer åteljakt, smygjakt/spannmålsjakt och hundjakt/drevjakt. När vi jagar med hund/drevjakt så kan det vara svårt att få skottläge där vildsvinen står stilla därför är ett av skyttemomenten att skjuta på löpande vildsvin. Skjuter man på löpande vilt bör man hålla sig inom eller strax utan för ett hagelhåll. I vildsvinspasset är avståndet 30 meter till tavlan. När vi överskrider detta blir det genast ganska mycket svårare, finns det möjlighet, prova gärna att skjuta på 50 meter och upplev skillnaden!

Vildsvinets träffområde skiljer sig inte nämnvärt från hjortvilt. Det är något mindre i förhållande till kroppsstorleken, jämförelse med hjortviltet. Sträva efter att alltid skjuta mot vildsvinet i full bredsida.

Att tänka på när du jagar vildsvin!

- Tänk på att vildsvinen har ett fantastiskt bra luktsinne! Även hörselen är god, synen är dock inte så bra.

- Skjut aldrig det första eller största djuret i en grupp då det många gånger är en sugga.

- Det är inte ovanligt att hunden ligger nära det jagade djuret, ibland mitt i gruppen av vildsvin.

- Vildsvinen kan få kultingar under hela året, även om det är vanligast under vår-vintern. Det är därför alltid viktigt att försäkra sig om att det inte är en förande eller dragen sugga som skjuts.

- Vid jakt i jordbruksgröda kan det vara svårt att se hela djuret på grund av växtligheten. Var extra observant på vad det är för djur eller om det är andra djur med innan det är tid att skjuta.

Kännetecken på Vildsvinen.

Galt i vinterpäls. Kännetecken: penseln under buken/trekantig buklinje. Sluttande kors, äldre galtar har även en puckel över betarna. Betarna kan vara synliga.

Sugga i vinterpäls. Kännertecken: rundare buklinje än galtens trekantiga, rakare nosparti, inte lika hög över bogarna som galten. Tänk på suggorna kan ha ljusare hår i mungipan vilket kan uppfattas som betar. En del suggor kan även ha en hårvirvel under magen vilket kan liknas vid hårstråna runt galtens kön.

Sugga i sommarpäls. Likvärdigt suggan i vinterpäls, oftast är det dock lättare att se den rundade buklinjen. Även spenarna kan synas.

När kultingen föds har den gula längsgående ränder. Vid tre till fyra månaders ålder övergår ränderna i en rödaktig ton. Den rödaktiga färgen behåller vildsvinet upp till ca 1 år då den övergår i en svart/mörkare ton. Vuxna vildsvin kan variera från svart till en mer silvrig färg. Det förekommer även vildsvin med ljusa gulaktiga inslag. Vildsvin är ofta svåra att köns bestämma särskilt de yngre djuren då de karateristiska kännetecknen utvecklas med stigande ålder.