Rapphönan - Jordbrukslandskapets indikatorfågel drog många kursdeltagare till Öland - Svenska Jägareförbundet
bakgrund

Svenska Jägareförbundet

Kalmar län

Foto:Fredrik Zethraeus

Rapphönan - Jordbrukslandskapets indikatorfågel drog många kursdeltagare till Öland

Fredagen den 8 mars hölls en kunskapsdag om fältviltet och vikten av mångfald i jordbrukslandskapet, med fokus på rapphönan och dess livsbetingelser. Kursen var förlagd till Ribes fritidsbutik i Tävelsrum på Öland

Foto:Olle Olsson

2019-03-26

 För arrangemanget stod Agro jakt, Jägareförbundet, Studiefrämjandet, Ölands fågelhundsklubb och Länsstyrelsen. Aktiviteten delfinansierades av EU-medel via Länsstyrelsen i Kalmar län.

Fredrik Zethraeus inledde med att hälsa kursdeltagare och föreläsare varmt välkomna. Per Olsson, Ölands fågelhundsklubb berättade om erfarenheter av den enkät om rapphöns som klubbens medlemmar hade svarat på. Det som har förändrat betingelserna för fältviltet av i dag mot tidigare är landskapets och brukandets förändring genom åren.

Anders Eriksson från Länsstyrelsen illustrerade förändringen, genom att visa historiska kartor mot dagen satellitbilder som tydligt visade förändringen i landskapet. Borta är många diken och stengärdsgårdar som var skydd för fältviltet. Anders gick även igenom vad som krävs för att erhålla EU-stöd för fokusarealer såsom blommande fältkanter.

Magnus Johansson, Mörbylånga har varit projektledare i flera år för VADAR-projektet med predatorkontroll. En av flera förutsättningar för fältviltets överlevnad, är en stark reglering av predatorer såsom räv, grävling, mård, mink och alla kråkfåglar. Projektet på Öland har även gynnat vadarna som nu mera ökar i antal. Magnus underströk en del viktigt för framgång, uthållighet, jobba med alla predatorer, engagera och utbilda många jägare, gör uppföljning och återrapportera.

Efter lunchen presenterade Poul-Erik Jensen, viltmästare Agro jakt vad som krävs och hur man sköter sina rapphönsmarker. Poul-Erik belyste vikten av predatorjakt gärna med fällor. Viktigt är att sköta biotoperna genom, att bl.a. så kantzoner på åkrar med växter som gynnar insekter, vilket är en förutsättning för god tillgång på kycklingfoder. Plantera bryn för skydd, stäng ute klövviltet om så behövs, se till att det finns zoner för fåglar att torka på efter regn. Ska man stödutfodra måste det planeras väl till exempel val av foderplatser, vilka ska gynnas, att inte locka mer än de lokala viltet och det viktigaste, utfodringen får inte avslutas för tidigt.

Avslutningsvis tog jägmästare Carl von Essen över och berättade med illustrerande bilder som visade erfarenheter från Ölandsprojektet. Därefter var det dags för de 25-talet deltagarna att bege sig ut på en fältvandring på HMK:s jaktklubbs marker som dagen till ära bjöd på storm. Här förevisades exempel på goda häckningsbiotoper och den viktiga fokusarealen med gott om insekter precis utanför häckningsbiotopen.

Vi summerar därmed en mycket trevlig dag, full av inspiration, kunskap och dialog. Kursen skapade tankar och idéer hos de flesta och det planeras med säkerhet förfullt bland deltagarna om hur man bäst anpassar just sina marker på bästa sätt.

Bill Nelsson, Jägarförbundet Kalmar och Fredrik Zethraeus, jaktvårdskonsulent

 

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick