bakgrund

Svenska Jägareförbundet

Kronoberg

Förvaltning av rådjur

Rådjursstammen växer, inte minst i tätortsnära miljöer. Vi har under flera år varit fokuserade på vildsvin och älg samt att vi valt hundar som jagar dessa arter. Jägareförbundet Kronoberg vill nu lyfta jakten efter rådjur och med drivande hundar.

2018-11-06

 För många av oss är detta den jakt som vi växt upp med och som både är spännande och effektivt. Viktigt är att
förvaltningen sker med ett stort uttag på kid och en jämn fördelning mellan könen på de vuxna djuren i avskjutningen för att ha en bra rådjursförvaltning.

På sina håll är rovdjurstrycket från räv och lo högt och måste beaktas i förvaltningen och målen för avskjutningen.

Förvaltning av rådjur
Rådjuret är lite av en bortglömd resurs både som jaktbart art men och som ett förträffligt viltkött. När det gäller förvaltning av rådjuret verkade som om vi fortfarande har en hel del att arbeta med. Studerar man
avskjutningssiffrorna så är trycket oerhört stort på bockarna. Under många år tillbaka ligger avskjutningen på ca 45 % råbock i länet och avskjutningen av kid ligger totalt endast på ca 25 % årligen. Vid en bra förvaltning av rådjur ska förhållanden vara det omvända. På vissa håll kan bockandelen ligga ännu högre.

Förvaltning av rådjur är ytterligare lite mer komplicerat än förvaltning av älg. Detta genom att det finns fler faktorer som påverkar rådjuren. Förutom jakten påverkar den övriga dödlighet mycket i form av trafik, predation,
slåtter och väderförhållanden. Dessutom finns en rad andra faktorer som kan vara utmaningar i förvaltningen som t.ex. dålig kunskap om stammen storlek, sammansättning, stora skillnader på reproduktionen mellan åren, svårt att se åldersskillnader och olika inriktningar mellan jaktområdena. Rådjuret reagera dock ganska tacksamt på åtgärder som man kan utföra lokalt som en aktiv viltvård, viltanpassat brukande, utfodring
och inte minst en aktiv predatorjakt. En normal stam av räv kan ta mellan 40 – 60 % av kiden i
ett brutet landskap. Har man då dessutom lo i området blir trycket högt.

Beroende på vilken inriktning man vill ha på sin förvaltning så får man agera lite olika. Följ stammen utveckling genom räkning på foderplatser, vårräkning på åkrarna, klövviltsobs och avskjutningsdata. Även spillningsinventering och i viss mån olycksstatistik kan användas för att följa trenderna.

Här följer ett antal scenarion.

Balanserad och oförändrad stam
Avskjutningen ska fördelas på 25 % bock, 25 % hondjur och 50 % kid.
Ökad stam
Generellt låg avskjutning fördelat på få eller inga hondjur, få bockar och kid.
Högt jakttryck på räv.

Minskad stam
Högt jaktryck på kid, hög andel hondjur och färre bockar.
Öka antalet äldre bockar och andelen bockar i stammen
Generellt låg av skjutning av bock. Anpassat jakttryck på hondjur och kid. Skjut de äldre
bockarna, skjut inga eller få yngre bockar.

Oavsett vilken inriktning man vill ha så bör jakttrycket på bock minska för att få en bättre
förvaltning.


Man måste givetvis ta hänsyn till de bockar som fälls under bockjakten och vad som fälls
under resten av jakten. En bra inriktning är att undvika att fälla bockar som fällt hornen.
Definitivt om man vill bygga upp kvalitén och storleken på bockarna.

Tillbaka till överblick