bakgrund

Svenska Jägareförbundet

Kronoberg

Hur hanterar man en viltolycka?

Varje år sker en stor mängd olyckor mellan fordon och vilt på våra Svenska vägar och spår. Bara i Kronoberg sker det mellan 2500 och 3000 viltolyckor årligen. För att detta vilt ska tas om hand eller spåras upp och avlivas finns en väl uppbyggd organisation, NVR, som är världsledande på effektivitet. Men både som bilist och som jakträttshavare behöver man känna till hur man ska agera vid en viltolycka.

2019-03-04

Tidigare har man kunnat följa olycksstatistisk och avskjutning som indikatorer på om en viss viltstam är i ökande eller minskande. Men under senare år har kurvan över olyckorna och stammens täthet börjat glida isär. Det ökande antalet olyckor förklaras således inte med att viltstammarna ökar. Ökningen av olyckor förklaras istället av att vi människor kör allt mera bil och vi kör framförallt fort. Dessutom ägnar vi oss dessvärre åt annat under bilfärden än att koncentrera oss på att framföra fordonet. Till detta kommer att olyckorna med vilt inblandat ökar i tätortsnära miljöer. Ungefär 75 % av alla viltolyckor sker med rådjur och drygt hälften av dessa sker i tätortsnära miljöer. Det vill säga där vi som bilister kanske minst förväntar oss att träffa på vilt. 

Det bästa sättet att undvika kollisioner med vilt är således att hålla hastigheten och vara uppmärksam. 

Viltolycka
När en viltolycka inträffar med arterna Björn, Varg, Lodjur, Järv, Kronvilt, Dovvilt, Älg, Rådjur, Mufflon, Vildsvin, Utter och Kungsörn ska olyckan snarast rapporteras.

Numret man ringer är 112. Där berättar man var som hänt och om inga personskador finns så kopplas man till Polisens larmcentral. Där berättar man vilket viltslag det är man kört på, hur händelseförlopp gått till och framförallt var olyckan har skett, och en tydlig platsangivelse. Platsen för olycka ska märkas ut och detta görs med vad man har tillgång till men använd gärna de viltolycksremsor som finns vid till exempel bilprovningen.

Om man inte vet vad man är eller inte kan stanna på platsen, ställ trippmätaren och kör till närmaste ortsskylt eller liknande.

Ju bättre information man kan delge desto bättre förutsättning ger man eftersöksjägaren att hitta ett eventuellt skadat djur. 

Om man som bilist inte anmäler en olycka skyndsamt kan det sluta med ett jaktbrott med dryga böter som påföljd. 

Som bilist ska man naturligvis även vara uppmärksam och respektera de eftersöksjägare som tillsammans med sina hundar finns på och invid vägarna i sitt arbete med att leta upp det skadade viltet. 

Eftersöket

Minuterna efter att samtalet om olyckan kommit in rings en eftersöksjägare ut till platsen för att ta hand om det döda djuret eller påbörja ett eftersök. Inte sällan dyker eftersöksjägaren eller en kontaktperson upp på platsen före att bilisten är på väg från platsen. 

Det är bara eftersöksjägare som är med i Nationella viltolycksrådet som får utföra eftersöket. Polisen står som huvudansvarig men jägarorganisationerna ska tillhandahålla kontaktmän och eftersöksjägare som kan vara tillgängliga dygnet runt i 365 dagar om året. Eftersöksjägarna och deras hundar är godkända för att vara med i organisationen och får utföra eftersök på vilt inblandat i olyckor både på väg och järnvägsspår. 

Jakträttshavare

Som jakträttshavare har man själv inte möjlighet att göra eftersök. Om man inte är ansluten till NVR. Men naturligtvis får man som jägare och jakträttshavare avliva skadade djur vid en olycka. Men man får inte förfölja djuret bort från vägområdet. Så ligger djuret på vägen eller vägområdet får viltet avlivas om det kan ske på ett säkert och korrekt sätt. Är man osäker ska man naturligvis invänta Polis, kontaktmän eller eftersöksjägaren.

Har man avlivat ett trafikskadat djur eller hittat ett dött djur på vägområdet som man som jakträttshavare tagit hand om är det viktigt att man kontakta Polis, de lokala kontaktmännen eller eftersöksjägarna. Detta för att olyckan kan vara en smitning eller för att förhindra onödigt arbete. Om man som jakträttshavare har avlivat och tagit hand om ett djur kan ju eftersöksjägare lägga mycket arbete på att hitta platsen eller djuret utan vetskap om att djuret redan är omhändertaget. Så en ömsesidig information är viktig i sammanhanget. 

Det döda viltet

Vilt som dödas på grund av en viltolycka tillfaller som regel den som är jakträttshavare för den mark där viltet slutligen faller. Det kan därför hända att en villaägare inne i en tätort helt plötsligt har ett rådjur som ligger dött på tomten. Villaägaren är jakträttshavare i och med att jakträtten sammanfaller med ägandet. Som markägare kan man naturligtvis ha arrenderat ut jakträtten och då är denna person jakträttshavare. Viltet tillfaller således denna person. När det gäller älg som faller inom ett viltvårdsområde så tillfaller älgen viltvårdsområdet eftersom att det är detta som har jakträtten på älg och inte den enskilde jakträttshavaren. 

För mer information gå in på: https://www.viltolycka.se/

 

Vid frågor kontakta:

Elias Turesson, Jaktvårdskonsulent

elias.turesson@jagareforbundet.se

010 – 58 47 657

 

Lennart Oskarsson, Sekreterare

Lennart.oskarsson@osnakop.se

070 – 670 93 70

 

Mats Berg, Länsansvarig Polis NVR

mats.e.berg@polisen.se

076 – 780 61 50

 

Tillbaka till överblick