Älgstammen

Stammen har sjunkit både i numerär och i kvalité under de senaste åren. Vilket vi på allvar måste börja hantera, vi står inför flera utmaningar i framtiden som påverkar förvaltningen av älg. Så om vi inte börjar agera nu ser det lite dystert ut. Fokus MÅSTE ligga på kvalité i stammen. Vilket uppnås bland annat genom att fortsätta hålla upp kalvavskjutningen och verkligen tänka efter vilka älgar vi har kvar i markerna efter jakt. När vi pratar om att hålla hög kalvavskjutning så är det i förhållande till vuxna, andel av den totala avskjutningen. Så är reproduktionen lägre måste också avskjutningen totalt vara lägre. Är det färre kalvar och det svårt att komma åt kalvarna så måste man sänka andelen vuxna i avskjutning.

Vad det gäller vuxna ska vi fokusera jakten på unga och dåligt utvecklade djur. Genom en hög medelålder och stora djur för vi en tidig brunst som ger tidigt födda kalvar vilket ger större kalvar som i slutändan ger stora vuxna.

I en ökande stam kan man vara lite mer vårdslös vilka djur man fäller men i stam som sjunker blir varje djur viktigt för stammens framtida utveckling. Vi kommer vara i behov av stora och produktiva älgar i framtiden med alla de utmaningar vi står inför, inte minst med riskerna för vargetablering i länet.

En löpande rapportering av älgobs och avskjutning samt en avstämning i varje älgskötselområden en liten bit in i jakten är ett bra sätt för att snabbt fånga ut hur det faktiskt ser ut i skog och mark.

Samförvaltning av älg och skog

I början av sommaren kom en rapport från SLU som var beställd av Naturvårdsverket. Rapporten innehåller en utvärdering av älgjaktsystemet med dess mål och inventeringar. Rapporten bekräftar mycket av det forskningen sagt länge. Vilket jägareförbundet också har förmedlat. Några punkter som berörs i rapporten:

• Sambandet mellan skador på tall och älgstammens storlek är lågt. Skadorna kan öka medan älgstammen minskar.
• Sambandet mellan antalet tallar och skadorna på tall är högt.
• Man når alltså inte målen för skador genom att uppnå 100 % nyttjandegrad i avskjutningsmålen. Fler faktorer påverkar betydligt mer.
• Stora variationer i skador mellan år som inte kan förklaras med förändringar i skogsbruk eller älgstam. Snödjup, vinterns längd, andra skador som svamp och tillväxt skador.
• Antalet provytor påverkar mycket och utmålas som en av orsakerna.
• Äbin är bara en av flera metoder som används i förvaltningen.

Länk till SLU:s rapport Samförvaltning av älg och skog

Etik och hundanvändning

Vi som jägare är idag ganska hårt påpassade även om vi än så länge har en stor acceptans för jakt av svenska folket, runt 90 % av svenskarna acceptera jakt. Men samtidigt är det viktigt att vi tar ansvar och själva som kollektiv och som enskild jägare tänker efter på hur vi bedriver jakten. Det har tyvärr skett en del felskjutningar de senaste åren i södra Sverige, framför allt kopplat till jakten på vildsvin nattetid. Detta är något som mycket väl kan slå tillbaka på oss om det blir fler incidenter av den typen. Det gäller även vårt sätt att använda hund i jakten. Jägareförbundet jobbar för att värna hundanvändningen, vilken har en central roll i vår jaktliga utövning. Samtidigt behöver vi tänka till även här, idag ser det lite annorlunda ut i våra hundgårdar. Det går väldigt få fällda älgar per hund i länet och vi behöver därför fundera till på hur vi tränar och jagar utan att utsätta viltet för onödigt lidande genom onödiga störningar. Detta är inte meningen att vara pekpinnar utan snarare för att väcka diskussionen. En diskussion och ett ansvar vi själva ska ta innan det blir inskränkningar från myndigheter och EU i hur vi får använda hund. Vi ska ha med oss att jakten med hund som vi känner den är tämligen unik för Sverige, Norge och Finland. Merparten av andra länder i världen använder inte hund som vi gör. Detta gör att vi sticker ut i det stora sammanhanget.

Säkerhet i jakten

På vår hemsida hittar ni mycket information om hur man ska tänka om säkerheten i jakten. Här finns tips för dig som jägare och dig som jaktledare. Här finns också filmer som visar hur illa det kan gå när olyckan är framme och vad man gjort i det laget för att undvika olyckor i framtiden. Ni hittar informationen på: https://jagareforbundet.se/jakt/sakrare-jakt/

Otjänliga älgar och älgar fällda med stöd av 40 c Jaktförordningen

Det kommer många frågor om hanteringen av älgar som är sjuka eller skadade. Länsstyrelsen, Polisen och Jägareförbundet har tidigare haft ett gemensamt dokument för hanteringen av dessa älgar. Då det nu är lite personalförändringar på Länsstyrelsen i länet så har vi inte riktigt hunnit i mål med detta arbete. Men det pågår och kommer var klart inom kort.

Men det finns sedan tidigare en lathund på Länsstyrelsens hemsida om otjänliga älgar. Länk till sidan: Lathund för otjänlig älg 2022.pdf (lansstyrelsen.se)

Enkelt kan man säga; att fäller man en älg som vid skottillfället ser normal ut men vid en närmare granskning inte verkar tjänlig är det fråga om en besiktning enligt lathunden. Besiktningen är till för att bli befriad från fällavgift, om man ska ha en ny älg är det en fråga för älgskötselområdet och är man licensområde så får man efter beslut om otjänlighet ansöka om en ny älg hos Länsstyrelsen. Älgen rapporteras som skjuten i Viltdata men under rubriken Orsak att ej betala, sätter man otjänlig.

Avlivar man en älg med stöd av 40 c Jaktförordningen, så ska den vara så sjuk och/ eller skadad att den snarast av djurskyddsskäl ska avlivas. Avlivningen ska ske där och då samt att skytt ska kunna styrka skälet till avlivningen. Det som nu diskuteras är om man verkligen råkar anträffa en älg enligt 40c när man jagar älg. Älgjakt går ju ut på att anträffa älgar. Men som sagt vi återkommer i frågan. En älg som avlivas med stöd av 40 c ska redovisas som Övrig dödlighet i Viltdata.

Kolla inälvsparasiter i älgkalvarna

Det finns tydliga indikationer på att älgkalvar i viss omfattning kan vara påverkade och bärare av inälvsparasiter. Vilket vi har haft uppe tidigare. Vi har också försökt men inte riktigt lyckats att få med oss SVA på ett mer organiserat försök på detta ämne.

För att göra en första kartläggning om omfattningen kommer Kronoberg och Kalmar länsföreningar att i ett gemensamt projekt, med er hjälp, samla in och dokumentera förekomsten av inälvsmask hos älgkalvar, skjutna under jaktsäsongen 2022/2023.

När kalven är urtagen, skär 2 - 3 längsgående snitt i tunntarmen. Innehållet ska vara som vattnig spenat med mm stora växtdelar. Efter 10 - 15 minuter börjar sedan parasiterna röra på sig och går då att upptäcka. Ibland kan man behöva pilla lite med fingrarna för att hitta maskarna. Se bifogad blankett.

Bifogar:

Rekommendationer för älgjakten 2022-2023

Handlingsplan Älg

Instruktion för Älg- och kronobs

Blankett Undersök mask i älgkalvar

Njut av skogen av dess invånare och av alla värden i jakten!

Hälsningar

Jägareförbundet Kronoberg

info@kronoberg-jagareforbundet.se

Genom

Elias Turesson

Jaktvårdskonsulent

010 – 58 47 657 alt 070 – 33 00 657

elias.turesson@jagareforbundet.se