Diskuterade Mera tall - Svenska Jägareförbundet
bakgrund

Svenska Jägareförbundet

S Älvsborg

Diskuterade Mera tall

Älgförvaltningsgrupp 9 i Västra Götaland tar tag i frågan om obalansen mellan klövviltstammarna och fodertillgången.

2018-04-15

Vid det årliga samrådsmötet dit representanter för älgskötselområden och licensområden kallas var årets tema hur man ska komma till rätta med växande klövviltstammar och granifieringen av landskapet på vissa håll. Visserligen har man genom att minska älgstammen något i vissa delar av Älgförvaltningsområdet gått ett steg i rätt riktning. Dock ökar på vissa håll kronvilt och dovvilt samt rådjurstammar, som kanske inte alltid hinns med att beskattas tillräckligt. En faktor som även bidrager, är ökningen av vildsvin. Dessa stammar tar mycket tid för jägarna att hålla efter så att vildsvinens skador på framför allt åkermark inte kommer att orsaka för stora problem. Många faktorer spelar in i det som vi mänskor betecknar som balans mellan djurarter och fodertillgång. På vissa håll spelar rovdjuren även en reglerande roll, framförallt den ökande lodjursstammen i området.
Genom forskning har man tydligt bevisat vad klövviltet föredrar i sin diet. Att rådjuren är finsmakare har länge varit känt, men att älgen också väljer med noggrannhet av den meny som finns, eller snarare inte finns, är något som jägare och markägare tillsammans behöver få mer kunskap om.
Projektet ” Mera tall” har med framgång drivits i Kronbergs län. Allt fler inser att likanande projekt kan startas i andra delar av södra Sverige. Skogsstyrelsen, Jägareförbundet, LRF och ett flertal skogsorganisationer stöder projektet och i ÄFO 9 har man bildat en arbetsgrupp där man planerar att starta studiecirklar med LRF:s material ”Skog och klövvilt”. Här är det viktigt att icke jagande markägare och jägare träffas och tillsammans skaffar sig aktuell kunskap samt gör gemensamma fältstudier i närområdet. Sedan kan man sätta upp mål och hur man på sikt ska komma fram till underlag för kommande älgskötselplaner eller kanske snart klövviltplaner. Det är inte bara avsaknaden på tallungskog på därför lämplig mark utan även bristen på lövträd, framför allt rönn, asp, sälg och ek (RASE). Dessutom behövs marker med tillräckligt ljusnedsläpp så bärris och ljung trivs samt ett stort antal örter och gräs. Flera faktorer påverkar kalvvikterna, en av dem är tillgången på det foder, som älgarna behöver för att må bra. Ett sätt att minska betestrycket under vintern är att skjuta tilldelningen av kalvarna så tidigt som möjligt under älgjakten.
Genom det nya adaptiva älgförvaltningssystemet, som nu pågått i 6 år, har den lokala kunskapen om förutsättningarna för klövviltet och dess foder ökat. Dock kan vi tillsammans nå ännu längre genom samverkan och förståelse för varandras olika syn. Vi löser inte det omedelbart, men med tålamod och rätt åtgärder hoppas man på sikt nå framgång.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick