Politikerna utmanades i simulatorskytte och bjöds på faktabaserad information ifrån Svenska Jägareförbundet genom jaktvårdskonsulenter, styrelseledamöter, viltdelegation och förbundets rovdjursansvarige Gunnar Glöersen.

Dagens värd och ordförande i Västra Götaland Väst, Morgan Andersson, öppnade dagen med en kort presentation utav av mötets intention och dagens deltagare. Därefter tog Gunnar Glöersen vid med en omfattande genomgång utav vargstammen och dagens rovdjurspolitik. Vikten utav en korrekt rapportering till EU och förståelse för följderna vid en felaktig eller utebliven rapportering ifrån myndigheternas sida och hur det påverkar vargsförvaltningen starkt negativt. Gunnar lyfte även problematiken kring att lokala invånare och aktörer saknar möjlighet till överklagan vid licensjakt och vad som måste klargöras och säkerställas för att flytta inflyttande över  vargfrågan ifrån vissa icke berörda organisationer. Det väckte stor uppståndelse att en organisation i en annan del av landet kan överklaga beslutad licensjakt samtidigt som de som påverkas mest i vargens närhet saknar denna möjlighet.

Med dagens politik kommer vargstammen öka markant över länsstyrelserna egna valda nivå på 400 individer. Detta är mer än naturvårdsverkets uppfattning av gynnsam bevarelsestatus (GYB) på 300 individer och riksdagens beslut på 170-270 individer.

Svenska Jägareförbundet vill att riksdagen slår fast referensvärdet till 170 vargar, samt flytta vargen ifrån bilaga 4 till bilaga 5 i art och habitatdirektivet. Det måste till en förvaltningsplan för att sänka och förvalta vargstammen både på kort och på lång sikt.

Alla närvarande var överens om att beslut tagna utav Sveriges riksdag skall följas utav personalen på Sveriges myndigheter. Som exempel och jämförelse togs lodjursförvaltningen upp, där den nu har ökar markant i södra förvaltningsområdet. Från 2015 på ca 13 till fem år senare till ca 49 föryngringar.

Göte Johansson, Jägareförbundets representant i  viltförvaltningsdelegationen, gjorde efter lunchen en sammanfattning om vilka problem som jägarna ställs inför med nya älgförvaltningen. Problem med ÄBIN och markägare med deras utslagsröst i älgförvaltningsgrupperna tydliggjordes för politikerna. I dag är ca 80 % utav länet organiserat i ett älgskötselområde där ofta älgen förvaltas i samförstånd medan samma skötselplan möter på starkt motstånd i ÄFO grupperna. Denna förvaltning ihop med vargarnas närvaro ställer till stora problem att i framtiden driva en meningsfull älgjakt.