Skyddsjakt på knubbsäl 2020/21

Jakttid  20 april–20 maj 2020:            160 sälar 

Jakttid  16 juli–31 dec 2020:               240 sälar

Jakttid  1 jan–19 april 2021:               160 sälar

Beslut skyddsjakt knubbsäl NV-00234-20-1.pdf

Fällda sälar skall rapporteras in till länsstyrelsen via nedanstående länk.

https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Jakt/Jakt-pa-sal/Rapportera-in-fallda-salar/

__________________________________________________________

Sälar, fåglar och människor konkurrerar om Östersjöns fisk

Pressmeddelande från Stockholms universitet
I Sverige och runt om i Europa förs en stundtals laddad debatt kring frågan om ifall fåglar, sälar och
människor konkurrerar om fisken i sjöar och hav. I Östersjön råder sådan konkurrens visas i en ny
studie från bl.a. Stockholms universitet.
‐ Fisk är ett nyttigt livsmedel och fritidsfiske ger möjlighet till värdefull rekreation. Framgångsrik
miljövård har gjort att fiskätande sälar och kanske även fåglar ökat, vilket resulterat i kontroverser
kring fåglars och sälars effekter på fisket. Debatten baserats ofta på ogrundade antaganden, varför
jag tog initiativ till en studie av hur det verkligen förhåller sig, säger professor Sture Hansson från
Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet.
Hansson har, tillsammans med 4 forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och ytterligare sju
kollegor från länder kring Östersjön, undersökt hur mycket djuren äter och fisket fångar. De i särklass
viktigaste fiskätande däggdjuren är sälarna. Även om dessa är bjässar jämfört med fåglarna, så är de
senare många fler och fåglarna äter tillsammans lika mycket fisk som sälarna. Fisket tar upp drygt tre
gånger så mycket fisk som fåglar och sälar tillsammans.
Det småskaliga kustfisket mest påverkat
Det är i synnerhet det kustnära fisket som drabbas av konkurrensen. I detta fiske är abborre, gädda,
gös, havsöring, lax, sik och siklöja viktiga, och av dessa arter äter mellanskarven och sälarna ungefär lika
mycket som människan fångar. Eftersom vårt fiske efter dessa arter påverkar bestånden är den rimliga
slutsatsen att de också påverkas av djurens ätande. Vi konkurrerar därför om resurserna.
Ålen har av okänd anledning minskat dramatiskt och anses vara akut hotad. Av den orsaken har fisket
reducerats och i de senaste fiskeriförhandlingarna inom EU pläderade Sverige för ett totalt ålfiskeförbud. I
detta perspektiv ska noteras att skarvens konsumtion av ål är av samma storleksordning som fiskets
fångster.
Baserat på dessa resultat drar forskarna slutsatsen att de negativa effekterna på fiskbestånd av fåglar
(främst skarv) och säl måste beaktas i fiskeriförvaltningen. Om fiskbestånd minskar på ett sätt som inte är
acceptabelt, beroende på fiske och/eller rovdjur, behövs åtgärder. Dessa kan vara minskat fiske eller
åtgärder för att reducera mängden sälar eller fiskätande fåglar. Sådana åtgärder kan vara jakt för att
minska bestånden eller åtgärder för att skrämma iväg djuren från vissa områden.
Sälar och fåglar har inga stora effekter på havsfisket av strömming, skarpsill och torsk.
Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften ICES Journal of Marine Science.
Kontakter:
Sture Hansson, Stockholms univ., 0708‐140599, Sture.Hansson@su.se
Ulf Bergström, SLU, 010‐478 4117,  Ulf.Bergström@slu.se   
Fakta i siffror:
Människans fångster: 700.000 ton/år, varav 650.000 ton strömming, skarpsill och torsk
Sälarna äter 100.000 ton fisk/år, varav 60.000 ton strömming, skarpsill och torsk. Gråsälen äter
75.000 ton, vikaren 20.000 ton och knubbsälen 5.000 ton
Fåglarna äter 100.000 ton fisk per år, varav 30.000 ton strömming, skarpsill och torsk. Mellanskarven
äter 40.000 ton per år, medan sillgrissla, tordmule, stor‐ och småskrak äter omkring 10.000 ton
vardera, och resten äts av andra arter.

_____________________________________________________________________________________