På flera håll i landet har älgar försetts med pejlhalsband genom åren. Syftet har bland annat varit att studera vandringsmönster och hemområdens beskaffenhet. Det senaste projktet av denna typ är Tema Vilt och Skog som till skillnad från tidigare studier studerar sydliga älgpopulationer. Inom ramen för projektet förses bl a älgar med GPS-sändare i Kalmar, Kronoberg samt Södermanlands län.

Länk till forskningsprogrammet Tema Vilt och Skogs hemsida

Älgforskningen finansieras liksom annan viltforskning, till största delen av Viltvårdsfonden som består av medel från den statliga jaktvårdsavgiften (dvs jaktkortet). Alla jägare är därigenom med och betalar forskningen. En del av fällavgifterna för vuxna älgar tillförs också Viltvårdsfonden och bidrar därigenom till älgforskningen. Tidigare gick de pengarna till viltskaderegleringsfonden som enbart finansierade älgforskning.

Pengarna från Viltvårdsfonden fördelas till olika projekt via Naturvårdsverket. Vanligast är att forskningsprojekten får anslag för ett år i taget, och forskarna måste därför varje år lämna in nya ansökningar och ge lägesrapporter för sina projekt. I vissa fall kan projekt få pengar för två eller till och med tre år i taget men det är ganska ovanligt.

För att hålla god kvalitet på forskningen, och för att "rätt" forskning ska bedrivas (dvs forskning som täcker de rådande behoven av ökad kunskap) finns en Vetenskaplig kommitté med representanter från Naturvårdsverket, Svenska Jägareförbundet och från forskningen. Kommitténs uppgift är att granska och prioritera ansökningarna utifrån ett vetenskapligt och behovsmässigt perspektiv. Kommittén lämnar förslag till hur forskningspengarna bör fördelas mellan projekten till Naturvårdsverkets forskningsnämnd eller generaldirektör som slutligen bestämmer hur fördelningen blir. Dessutom utreder den vetenskapliga kommittén hur det omedelbara och det långsiktiga forskningsbehovet ser ut och skriver forskningsprogram för flerårsperioder i taget.