Förvaltningsansvaret för älgjakten ligger på regional nivå: länsstyrelsen sköter administrationen som är en stor apparat med tillstånd, registrering, tilldelning, fällavgifter etc. På länsnivå, av den så kallade Viltförvaltningsdelegationen, utarbetas också de övergripande regionala målen för förvaltningen av älgstammen.

Foto: Kenneth Johansson

Förvaltningsmålen på regional nivå kan vara att hålla en stabil stam både till numerär och ålder, med hög medelålder på djuren. Till det lägger man ofta andra mål, såsom att sträva efter en högproduktiv stam och för en minimering av älgarnas skadeverkningar. För detta ingår att skaffa sig god kunskap om stammens storlek och sammansättning samt att skapa sig en bild av skadesituationen. Gynnsamt är att upprätthålla ett gott samarbete mellan jaktområden i regionen, eftersom bra samarbete ger goda förutsättningar för att nå förvaltningsmål och lösa eventuella eftersök.

På lokal nivå har man (jaktvårdskretsar/lokala samråd/älgskötselområden med flera) i allmänhet egna mål som man anpassar sin beskattning efter. Sådana mål kan vara att höja medelåldern på stammen, att öka andelen trofétjurar, att öka antalet fällda djur eller att maximera köttproduktionen. Det är sällan möjligt att kombinera målen eftersom strategierna för att nå målen ofta är motsatser. Att spara tjurar med viss hornuppsättning för att öka andelen trofétjurar sker t ex på bekostnad av kor etc. Målen kostar ofta på att arbeta mot också, i form av restriktioner av jakten (det vill säga bara vissa djur blir lovliga).

Regler för älgjakten

För att jaga älg krävs att man har tillgång till en jaktmark. Den kan vara egen eller upplåten av någon annan (jaktarrende).

Jakten bedrivs i tre typer av områden:

• Älgskötselområde Av sådan storlek att det medger en årlig avskjutning om minst 10 vuxna älgar, även om undantag kan medges. Skötselplan för älgstammen upprättas och jakten sker därför utan licens.
• Licensområde Medger avskjutning om minst en älgkalv årligen. Länsstyrelsen meddelar antalet älgar som får fällas.
• Oregistrerad mark Jakt utan licens och som endast avser älgkalv under fem dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen meddelar.

Jakttiden startar samma dag för alla älgjaktsområden - första måndagen i september för norra Sverige och andra måndagen i oktober för södra Sverige. Jakttidens längd - med eventuella uppehåll och andra begränsningar i jakten - fastställs årligen av respektive länsstyrelse.

Ett villkor för jakten är att en jaktledare ska vara utsedd vid varje jakttillfälle. Jaktledaren har särskilt ansvar för att förbereda jakten och informera övriga jägare om bestämmelserna för jakten. Jaktledaren ska även se till att jakten genomförs på ett säkert sätt, att inte fler djur fälls än vad tilldelningen medger samt att skyldigheten att göra eftersök på skadskjutet djur kan uppfyllas. En särskilt tränad eftersökshund ska kunna finnas på skottplatsen inom två timmar från påskjutningen. Jaktledaren har vidare ett särskilt ansvar för att avskjutningsresultatet rapporteras och att älgavgift för varje vuxen älg betalas in till länsstyrelsen efter jakttidens utgång.

För älgjägaren gäller att han måste ha licens för ett vapen som uppfyller kravet på jakt efter älg - ett så kallat klass 1 vapen. Han ska vidare ha den ammunition som krävs för älgjakt samt ha löst ett statligt jaktkort. Älgjägaren bör också årligen före jakten genom lämpligt skjutprov ha förvissat sig om att vapnet är inskjutet och att han har tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva älgjakt.