Ett bryn eller en remiss fyller flera funktioner. Det ska ge skydd, mat och ett behagligt klimat. En grund i alla bestånd är att hitta träd, buskar och annan växtlighet som ger dessa förutsättningar.

Något som är viktigt är att det finns något grönt skydd hela året. Granar är suveränt att toppkapa i ung ålder, gärna när dom är 2–3 meter höga. Då kapar man granen så att det finns kvar minst fyra-fem grenvarv, ungefär 1–1,5 meter hög och låter toppen ligga kvar som extra skydd. Det går att kapa äldre granar men då måste man ta det i etapper där man kapar flera meter högt första gången, väntar något år och sedan sänker höjden. Risken finns att äldre granar dör om vi kapar dom. Ska vi tänka på fasaner måste dom ha tillgång till nattkvist så spara en klunga med granar så att dom inte måste gå långt för att hitta skydd i olika former.

Finns det nyponrosor, hallon, slån, snöbär eller liknande buskar så ska de gynnas när vi röjer. Dom bildar det viktiga marknära skyddet och ger även blommor och bär för den biologiska mångfalden. I dessa remisser och bryn ska vi spara ek, hassel, rönn och sälg just av den orsaken att dom i sin blomning skapar ett myller av insekter. Har vi ett bredare bryn eller en remiss vill vi gärna få effekten att vinden pressas upp över växtligheten så det blir lä för viltet. Detta får vi genom att ha en låg bård längs vindriktningen som sedan blir högre allt eftersom och tvingar vinden över remissen.

Har vi möjlighet ska vi naturligtvis också så en remsa med en gröda som ger både mat och skydd, gärna 2–3 meter bred. Malmgårds Frö har en blandning som heter Fältvilts Diana. Det är en 2–3 årig blandning som innehåller vete, vitsenap, honungsört, cikoria och vitklöver. I Sam-ansökan kan den användas som EFA-träda eller EFA-Obrukad fältkant. Oavsett vilken gröda man använder så ska den inte vara för tät utan gärna sås med mellanrum och luft så kycklingar och harungar kan röra sig om dom blir jagade och har möjlighet att torka efter regn.

När man röjer och det finns möjlighet, se till att det kommer in värme och ljus från söder, att det kanske finns lättare jordtyper eller sand som fåglarna kan bala sig i och även få till sin kräva. Viltet söker naturligt värmen och dessa ytor kommer att nyttjas av både rådjur och dovvilt. För att rapphönsen och fasanerna inte ska behöva leta efter mat och gå långa sträckor och visa sig för predatorer kan man ställa upp en enkel foderautomat. En hink eller liten fodertunna med en spiral i botten gör att fodret alltid är torrt och skyddat för väder och vind. I dessa tunnor har vi vete som är det bästa för våra hönsfåglar. Andra fågelarter lär sig också snart att det finns mat i tunnorna och kommer att besöka foderplatsen. Dessa tunnor kan med fördel stå ute hela året för att hönsen ska slippa gå långa sträckor för att finna sin mat.

Kråkor och andra flygande predatorer kommer naturligtvis att sitta och spana i de höga träden men ställ isär träden och se till att de blir luckor på marken så ljuset kommer ner så kommer skyddet att skapas av sig självt. En fördel med lite glesare mellan träden är att man ser var kråkorna har sina bon och lättare kan sätta ut fällor. En fälla av Trolle-Ljungby modell som flyttas mellan kråk och skatreviren kommer att ta bort hemma-fåglarna som har koll på alla reden och harungar i deras område.

Räv och andra fyrfota predatorer håller du efter med andra typer av fällor, värmländsk tunnelfälla, rävfälla modell Lillienberg, Bäver/Grävlingfälla modell Butorp och många fler. Flera av våra länsföreningar och kretsar har fällor till salu som ni kan köpa till medlemspris. Sök på din lokala hemsida eller kontakta din jaktvårdskonsulent/administratör så kan du säkert få tips om var och hur du hittar fällor.

Annars finns vi i fältviltsgruppen som kan svara på dina frågor och ge råd.

Anna Sahlander, Dan Persson, Karl-Johan Brindbergs