bakgrund
Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Foto: Niklas Liljebäck

Ekorre

Ekorre, europeisk ekorre eller röd ekorre är en trädlevande gnagare med yvig svans och förkommer i hela Europa.

2012-09-06

Kännetecken

Ekorren har rödbrun päls om sommaren  och gråbrun om vintern, i Norrland nästan rent grå. Buken är gråvit. Den är aktiv dagtid, allra mest strax efter gryningen. Ofta hör man dess smackande och tjattrande läte, och inte minst knakande när den tar sig fram bland träden.

Ekologi

Föda

Viktigast är blomknoppar och frön, särskilt från gran. Äter även ollon av ek och bok, hasselnötter samt svamp med mera. Samlar under hösten ett förråd av nötter eller ollon. Under sommaren sker födosöket mer på marken än annars.

Fortplantning

Ekorren föder under gynnsamma år 2 eller 3 kullar med 3-4 ungar per kull. Ungarna föds efter ca 35 dygn. Bygger runda risbon, vanligtvis i granar eller i ihåliga träd, där den övernattar och föder sina ungar.

Mården är ett rovdjur som tar och äter ekorrar.

Illustratör: Henrik Ekman
Illustratör: Henrik Ekman

Ekorren och människan

Förr var arten ett viktigt jaktbyte genom sin värdefulla vinterpäls, som kallades gråverk. Skinnpriserna sjönk dock under andra halvan av 1900-talet, och därmed intresset för jakten på ekorre. Annat var det på medeltiden då dess skinn var en viktig handelsvara. Under 2000-talet upphörde jakt på ekorre att vara tillåten.

Mer om ekorren

Ekorren är en gnagare. Gnagarna känns igen på de två framträdande grova framtänderna. Dessa tänder har sk öppna rötter vilket innebär att de växer kontinuerligt. En hårdare emalj på framsidan av tänderna gör att de slits till formen av ett stämjärn, och blir effektiva att knipsa/gnaga med.

Förekomst

Finns i landets alla skogar. Ekorrstammen varierar starkt i storlek mellan olika år, beroende på hur mycket föda det finns.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-09-06 2016-02-18 Markus Olsson