bakgrund
Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Gråsäl. Foto: Niklas Liljebäck

Gråsäl

Gråsälen är vår största sälart. Den blir upp till tre meter lång och kan väga 300 kg. På svenskt vatten finns gråsälarna främst i Östersjön.

2012-09-07

Kännetecken

Gråsälen är vår största sälart. Den blir upp till tre meter lång och kan väga 300 kg. Honorna är mindre än hanarna och blir upp till 2 meter och 200 kg tunga. Gråsälen ger ett grått intryck med ljusare undersida än ovansida. Huvudets profil är det som bäst särskiljer den från de andra sälarterna: profilen går i en nästan rak linje från hjässan till nosen som är ganska lång.

Kroppen är anpassad för ett liv i vatten med spollinjeform, rejält späcklager, päls som skapar en uppvärmd vattenbarriär runt huden och extremiteter som fungerar som fenor.

Ekologi

Sälarna blir könsmogna vid fem års ålder och föder endast en kut (unge) per år. Detta gör att tillväxten i populationen är långsam. Kutarna föds i mars på drivisen men under isfattiga år kan sälarna tvingas föda på skär eller stränder. Vid födseln väger kutarna 8-16 kg och har en vit så kallad embryonalpäls som inte är vattenavstötande. Därför kan inte kutarna till en början inte simma eller dyka. I samband med att de slutar dia vid tre veckors ålder skiftar de till en vattenavstötande päls, och vid knappa fyra veckors ålder lämnas de av sina mödrar. Kutarna väger då normalt hela 40-60 kilo – en ökning som är möjlig tack vare sälmjölkens höga energiinnehåll.

Strax efter att honan slutat dia sin kut parar hon om sig. Sälar har så kallad fördröjd fosterutveckling, eller fördröjd implantation, vilket innebär att fostret inte börjar utvecklas förrän ett antal månader efter parningen.

Gråsälen kan vara långlivad; den högsta ålder som konstaterats hos östersjösälarna är 43 år (hona) respektive 40 år (hane). Påverkan av naturliga fiender på sälstammen är försumbar.

Födan består nästan uteslutande av fisk, som torsk, strömming, lax och plattfiskar. I genomsnitt äter en vuxen gråsäl 7 kg fisk per dygn, men mängden varierar beroende på säsong. Mest äter sälen på sensommaren då den bygger upp späcklagret inför höst och vinter. När gråsälarna fiskar kan de dyka 100-tals meter och vara under vattnet i flera minuter.

För att klara dykningarna har sälarna flera anpassningar som syftar till att hushålla med syret: De har cirka 1,5 gånger mer blod än landlevande däggdjur av motsvarande storlek och dessutom minskar blodcirkulationen påtagligt när sälen dyker.

Gråsälen och människa

Historiskt sett har gråsälen varit viktig för kustbefolkningen: dess tran, päls och kött var viktiga resurser. Idag har den visat sig vara betydelsefull som indikator av miljöföroreningar med hälsorisker. Den orsakar samtidigt stora skador på kustfisket i Östersjön, på senare år har skadorna uppskattats till 40 miljoner kronor (1997 drog kustfisket in 190 miljoner kronor). Andra problem med fisket är att sälar fastnar och drunknar i fiskeredskapen, framför allt unga sälar. Därför är utvecklingen av sälsäkra redskap en stor angeläget för fiskenäringen.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-09-07 2016-02-18 Markus Olsson