bakgrund
Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Foto: Kenneth Johansson

Järv

Järven lever i de nordligaste området av Sverige. Den tillhör mårdfamiljen och är ett utpräglat rovdjur.

2012-09-07

Kännetecken

Järvens kropp är ganska kort och relativt kraftig med tjocka ben. Arten påminner därför mer om en liten björn än om ett mårddjur.

De främre extremiteterna är något större än de bakre och alla fötter är utrustade med kraftiga klor som delvis är indragbara. Huvudet är förhållandevis stort med en kort och trubbig nos. Ögon är små och öronen är jämförelsevis korta och avrundade samt täckt av tjock päls. Svansen är kort och yvig.

Ekologi

Järven är ett rovdjur, som huvudsakligen lever på ren under vintern. Harar, rävar och större fåglar ingår också i dieten, men järven betraktas inte som en skicklig jägare. Den är beroende av vissa snöförhållanden för att kunna jaga framgångsrikt och äter därför ofta kadaver. Under den snöfria perioden lever järven främst av smågnagare, ägg, fåglar och andra mindre djur.

Järvhonor blir könsmogna vid två års ålder. Parningen äger rum under perioden april till augusti, men på grund av att järvens fördröjda fosterutveckling börjar fostret inte att växa förrän i slutet av december. Ungarna föds i februari-mars. Kullstorleken varierar mellan 1 och 4 med ett genomsnitt på 2 ungar per kull. Infanticid förekommer som hos björnen: att järvhanar biter ihjäl ungar som den inte är far till.

Järvens utbredning i Skandinavien är kopplad till renens. Långa vandringar företas, framför allt av ungdjur. Normalt är järvar ensamlevande.

Foto: Kenneth Johansson

Jakt och Förvaltning

Ett dokument som beskriver den framtida skötseln av järv har tagits fram av Naturvårdsverket. I stort syftar skötseln av järv till att säkerställa dess framtid i landet och minska konflikten med rennäringen.

Foto: Göran EkströmJärven och människan

Det faktum att järven dödar ren har orsakat många kontroverser. När jaktförhållandena är goda, kan en järv döda flera renar under en kort tid, renar som sedan utnyttjas under en lång period. Detta beteende hos järven har gett upphov till missförståndet att den bara dödar för dödandets skull.

Foto: Göran Ekström

Det finns idag viss kunskap om järvens aktivitetsrytm, födoval och jaktvanor under vintern. Kunskapen om t.ex. reproduktion och dödlighet, är dålig. Därför bedrivs för närvarande forskning i Sarekområdet för att öka kunskaperna om järvens populationsekologi och relationer till andra rovdjur samt ren.

Population

Järven har sin hemvist i de nordliga barrskogarna och i fjällområden i Europa, Nordamerika och Asien.

I slutet av 1960-talet var järven nästan utrotad i Sverige. De få återstående järvarna fanns då bara inom begränsade fjällområden. År 1969 fridlystes järven. Utbredningsområdet ökade, liksom antalet järvar, men utbredningen är fortfarande inte sammanhängande inom det område som järven skulle kunna ockupera. Trots fredning, förekommer olaglig förföljelse och jakt. Det uppskattade antalet järvar är ca 325 djur (2002) och arten klassificeras som "starkt hotad" (Artdatabankens röda lista).

Inventeringen av järv under vintern 2015 visade i Skandinavien på 160 föryngringar (honor med ungar). Av dessa fanns 95 föryngringar i Sverige.
Populationsberäkningar utifrån inventeringsresultaten visar att det fanns omkring 585 järvar i Sverige och 921 järvar i Skandinavien vintern 2015.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-09-07 2017-02-03 Markus Olsson