bakgrund
Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Vikare

Vikaren jagas för pälsen och tran men utgör ett mindre viktigt byte än sälarter som lever i flockar.

2012-09-09

Kännetecken

Vikaren är vår minsta sälart. Den är mörkare än knubbsälen med mörka fläckar längs med sidorna. Fläckarna har gula eller vita bårder. Cirka 1,5-1,7 meter lång. Vikt upp till 125 kg.

Vikaren är ett säldjur. Säldjuren är väl anpassade till ett liv i havet. Det gäller såväl den spolformade kroppsformen, med det ordentliga späcklagret, som en rad fysiologiska anpassningar. De kan till exempel stänga av stora delar av blodflödet när de dyker för att hushålla med blodets syre.

Förekomst

Ett bestånd i Bottenviken. Utanför svenskt vatten finns bestånd även i Rigabukten och Finska Viken. Vikaren drabbades hårt av miljögifter runt 1960-talet liksom övriga sälarter. Under de senaste 10 åren har dock beståndet i Bottenviken ökat stadigt.

Illustratör: Dick ForsmanIllustration: Dick Forsman

Föda

Fisk men även kräftdjur och musslor.

Fortplantning

Beroende av stabil is för fortplantningen. Honan föder en kut i februari-mars i en snö- eller isgrotta. Kuten föds med den vita sk embryonalpälsen och kan inte gå i vatten förrän den har bytts ut till vuxenpäls. Det sker i samband med diperiodens slut då kuten även lämnar modern, efter 3-4 veckor. Därefter äger parningen rum. Fosterutvecklingen är fördröjd.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-09-09 2016-02-25 Markus Olsson