bakgrund
Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Foto: Jens Morin

Bläsgås

Bläsgåsen liknar och är nära släkt med fjällgåsen.

2012-09-06

Kännetecken

Bläsgåsen har fått sitt namn genom att de vuxna fåglarna har en vit bläs runt näbbroten. De vuxna fåglarna utmärker sig även på bukens svarta och grova tvärfläckar i kombination med relativt mörkt enfärgad rygg och skär näbb.

Till skillnad från grågåsen är bläsgåsen jämnt mörk på vingarnas undersidor.

Sädgåsen har ibland en mindre vit bård runt näbbroten och fjällgåsen har en rejäl bläs som når hjässan. Bland annat därför är det viktigt att studera flera karaktärer vid fältbestämning av gäss.

Ungfåglar av bläsgäss saknar bläsen runt näbbroten och bukfläckarna. Dessutom har de mörk näbbspets, vilket gör att de i olika situationer kan likna grågås såväl som sädgås.

Bläsgåsen finns i Sverige uteslutande i samband med sin höstflytt mot övervintringsområdena. Då uppträder den ofta familjevis, så de lättidentifierade föräldrarna åtföljs av årsungar.

bläsgås

Läte

Genom lätet skiljer man med fördel bläsgåsen från andra gäss. Bläsgåsens läte är jämfört med säd- och grågås ljusare och gladare, med inslag av gnisslande ”klick-klick”.

Utbredning och status

Bläsgåsen häckar inte i Sverige. De bläsgäss som under hösten uppträder i Sverige häckar i nordost på rysk och sibirisk tundra. Övervintringen sker dock i Västeuropa och höstflytten går därför i sydvästlig bana över Östersjön med rastning på lokaler i södra och sydöstra delarna av Sverige. Totalt är flyttens omfattning i storleksordningen 300-500 mil.

November är den månad som flest bläsgäss uppehåller sig i Sverige. Merparten av bläsgässen förekommer då i Skåne, främst östra och södra delarna. Men även Kalmarsund med omnejd är en flitigt använd rastlokal. Exempel på lokaler högre upp i landet är vid Hornborgasjön i Västra Götaland, Kvismaren i Örebro län samt Tåkern i Östergötland.

Foto: Jens Morin
Foto: Jens Morin

Bläsgåsen är känslig för frost och riktigt stränga vintrar saknas bläsgåsen i princip i Sverige. Men annars räknas på senare år över 25 000 bläsgäss under november, vid de årliga svenska gåsräkningarna. Detta är ingen totalräkning, men ger bra trender över tid. Den stam av bläsgäss, vars flyttväg delvis passerar Sverige, har åtminstone sedan 1950 stadigt ökat i storlek och totalt skattades denna stam till cirka 1,2 miljoner fåglar under 2007/2008.

Vårflytten, tillbaka ttill häckningsområdena, går i en sydligare bana varför Sverige har betydligt färre rastande bläsgäss under den flytten.

Ekologi

Bläsgässen upphåller sig mest i slättbyggd under rastning och övervintring. Födan består i dessa områden då av växter på ängs- och betesmarker samt åkrar.

Väderförhållanden kan störa bläsgåsens häckning. Om snötäcket ligger kvar när bläsgässen anländer till vårens häckningslokaler påbörjar de inte häckningen. Och försvinner inte snön inom cirka 14 dagar ger de upp och beger sig till ruggningsplatser, för att byta ut vingpennorna. Även predatorer kan utgöra en betydande störning för häckningen. De 5-6 äggen kläcks normalt i juli.

Bläsgåsen och människan

Bläsgåsen förekommer på liten del av Sveriges yta. Men i oktober-november finns större flockar, främst i Skåne. Och det är också där som bläsgåsen är tillåten för jakt.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-09-06 2016-02-25 Markus Olsson