bakgrund
Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Foto: Kenneth Johansson

Nötskrika

Nötskrikan (Garrulus glandarius) är en fågel som hör till kråkfåglarnas familj.

2012-09-08

Garrulus glandarius (lat)
Jay (eng)
Eichelhäher (ty)

Kännetecken

Nötskrikan är markant färgad. Huvudsakligen grå-brun, med vita teckningar på strupe, vingar samt över- och undergump. Stjärt, mustasch och delar av vingarna är svarta. Dessutom har vingknogen ett ljusblått fält. Hjässfjädrarna kan resas.

Flykten är ojämnt flaxande, och i flyktensyns ofta de vita tecknen. Stjärten ger ett långt intryck.

Läte

Nötskrikan är skygg, varför man sällan kommer den nära. Däremot hör man ofta dess hesa skrän. De fungerar som varning, ofta för någon predator. Men ibland även som lockläte.

Nötskrikan har också en jamning som mycket liknar ormvråkens, men de brukar vara enkla att särskilja då nötskrikan låter från skogen och ormvråken från himlen.

Nötskrikan härmar heller inte sällan, sin främsta fiende, duvhökens kackel.

Förekomst

Nötskrikan finns allmänt i barr- och blandskog i hela Sverige, förutom i fjällkedjan och allra nordligaste delen av Norrbotten. Tätheten är högst i Götaland och avtar desto längre norrut man kommer i landet. Antalet par skattades till 250 000 st år 2008.

Nötskrikan föredrar tät skog framför öppnare. Detta troligen för att det i tät skog bland annat är enklare att hålla sig undan predatorer.

Ekologi

Nötskrikan är en allätare. Ollon, nötter, frukter och frön av ek, bok, hassel och avenbok med flera träd är stapelföda under höst och vinter. Detta är något som gärna hamstras under hösten för att användas under vintern. Under sommaren äter de en hel del ägg och ungar från andra fåglar. I övrigt blir det ryggradslösa djur och smågnagare.

Nötskrikan bygger gärna sitt bo intill stammen uppe i en gran. De fem-sju äggen kläcks i maj-juni.

Jakt och förvaltning

Jakten på nötskrika ger kött och viltvård i form av mindre predation på andra fåglar ungar och ägg.

Den nationella avskjutningen har legat relativt stabilt omkring 25 000 fällda per år sedan 1960-talet, enligt Svenska Jägareförbundets Viltövervakning. Dessförinnan var avskjutningen betydligt större.

Nötskrikan och människan

Nötskrikan drar sig gärna mot bebyggelse under höst och vinter. Men samtidigt gör dess vaksamhet och skygghet att den kan vara svår att se ordentligt.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-09-08 2016-02-25 Markus Olsson