bakgrund
Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Foto: Sten Christoffersson

Ringduva

Ringduvan finns i mycket varierande miljöer och saknas egentligen bara i fjäll och fjällnära skogar. Som mest talrik blir den i områden med jordbruk.

2012-09-08

Kännetecken

Ringduvan är Sveriges största duva. Närmaste förväxlingsrisken föreligger med ringduvans mindre släktingar stads- och skogsduva (så kallad blåduva). Dessa tre arter kan vara svåra att skilja åt i flykten. Ungfåglar av ringduva saknar den vita halsringen vilket gör den extra skogsduvelik. Både stads- och skogsduvan är dock mindre än ringduvan och saknar alltid ringduvans vita markeringar på vingovansidorna.

Läten

Ringduvan låter höra ett karakteristiskt femstavigt hoande framförallt under häckningssäsongen (skogsduvan har ett tvåstavigt stötigt oo-oo som framförs i ramsor). Ringduvan har även ett mer morrande läte under häckningssäsongen. Spelflykten inkluderar ett snärtigt ljud när vingtopparna slås ihop vilket kan höras på lång väg.

Åldersbestämning

Ungfåglar av ringduva saknar den vita halsfläcken.

Foto: Patrik Olofsson/N
Foto: Patrik Olofsson/N

Utbredning och status

Ringduvan häckar i stora delar av Europa och i västra Asien. Duvor från norra och östra Europa övervintrar i de västra och södra delarna av kontinenten. Antalet ringduvor ökade kraftigt i landet under 1900-talet men beståndet har möjligen minskat något sedan början på 1990-talet. Beståndet har skattats till 500 000-1 000 000 par.

Ekologi

Ringduvan finns i mycket varierande miljöer och saknas egentligen bara i fjäll och fjällnära skogar. Som mest talrik blir den i områden med jordbruk. I södra och mellersta Sverige, liksom på kontinenten, förekommer ringduvan talrikt i städer. Boet placeras i träd och i våra trakter lägger ringduvan årligen 2-3 kullar med vardera 2 ägg. Detta gör att man hitta häckande ringduvor från början av april till slutet av september i södra Sverige.

Den är vegetarian och födan domineras av frön och frukter. Under vissa delar av året hämtar den i princip all sin föda i jordbrukslandskapet.

De flesta svenska ringduvor flyttar mot sydväst. Det gör också de finska duvorna, efter att först ha flugit till den svenska östkusten. Sträcket av ringduvor vid Falsterbo är en imponerande företeelse (de bästa dagarna passerar 100 000 duvor). Under normala vintrar stannar normalt ett litet antal ringduvor kvar i Sydsverige.

Jakt och viltvård

I den sydligaste delen av Sverige får ringduva jagas under september till februari. Jakttiden är från den 16 augusti till den sista december i mellersta delarna av landet. I norr är jakt efter ringduva tillåten under augusti till oktober. Om ringduvor i flock orsakar skada i yrkesmässiga odlingar får de jagas i dessa odlingar under mars-augusti i söder, 1 maj-15 augusti i det mellersta Sverige och under maj till juli i norr. Jakt på ringduva sker oftast i anslutning till mognande eller skördade sädes- eller ärtfält men även platser där duvorna slår för att dricka eller fylla på grus i krävan kan vara givande. Konstgjorda bulvaner (plastfåglar) kommer ofta till användning.

Bra viltvårdsåtgärder för ringduvor kan vara att spara lämpliga boträd i åkerlandskap, skapa små vattenspeglar där duvan kan dricka och skapa små områden med trädamark eller viltåker med baljväxter.

Ringduvan och människan

Ringduvor kan orsaka omfattande skador i jordbruket, speciellt på ärtor. Dels direkt genom att ringduvor äter av grödan men lika ofta indirekt genom att avföring förorenar skörden vilken därefter måste kasseras.

Källor och litteratur om ringduvan

Svensk Fågelatlas. 1999. Sören Svensson, Mikael Svensson och Martin Tjernberg. Sveriges Ornitologiska Förening.

Svensk Ringmärkaratlas. 2001. Thord Fransson och Jan Pettersson. Naturhistoriska riksmuseet.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-09-08 2016-02-25 Markus Olsson